- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 1. 1958 /
5

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Roterande elektriska förstärkarmaskiner, av Fredrik Dahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 7. Varianter
av
ampli-dyn.

Different
types of [-ampli-dynes.-]
{+ampli-
dynes.+}

De båda visade lindningarna ligger sinsemellan i
serie i styrkretsen, vilken endast representerar
är-värde (kännande storhet). Dessutom finns på mellan,
polen en grov kortsluten lindning för att fasthålla
flödet i denna pol under ett snabbt övergångsförlopp.
Till höger i samma figur ses magnetiseringskurvorna
för de mättade och omättade poldelarna. Differensen
mellan ordinatorna utvisar differentialpolens
resulterande flöde och sålunda även den emk som
tillföres maskinens kortslutna tvärfältslindning.

Denna princip skulle emellertid svårligen kunna
tillämpas i en för övrigt normalt uppbyggd
tvär-fältsmaskin, enär tvärfältet skulle störa förhållandena
i differentialpolerna. Av denna orsak är ankaret hos
magniconmaskinen lindat med 50 %
härvstegsför-kortning, vilket innebär att lindningen är fyrpolig
och saknar utjämningsförbindningar. Vidare utföres
endast varannan statorpol som differentialpol medan
de övriga är normala och olindade poler. Härigenom
ernås att differentialpolerna ej påverkas av
tvärfältets mmk, medan de mellanliggande polerna
mottar full magnetisering från denna mmk. Anordningen
klargöres i princip av fig. 10, som till vänster visar
en normal amplidyn och till höger en magnicon.
Den direkt under polerna inritade lindningen anger
spänningarna inom det system som alstrar tvärfältet,
medan den nedtill visade lindningen på motsvarande
sätt representerar uttagskretsen. De mellanliggande
kurvorna hänför sig till mmk för tvärfältet, medan
kurvorna nedtill visar belastningens ankarreaktion,
vilken förutsättes kompenserad medelst
kompense-ringslindningen.

Magniconmaskinen har kommit till användning så-

Fig. 8. Exempel på kärna hos amplidyn.
Core of an amplidyne.

väl som förstärkare i regleringskretsar som i form
av matare för självreglerande synkrongeneratorer
(Crompton-Parkinson, Titan, Hägglund).

Kaskadkoppling inom samma maskin med

skilda poltal

Fig. 11 visar en RR-magnavolt (English Electric).
RR är förkortning för rapid response. I detta fall
har en tvåpolig och en fyrpolig maskin
sammanförts inom samma kropp, såsom visas till vänster i
figuren. Ankaret har två lindningar, en för vardera
poltalet, och följaktligen två kommutatorer. Det
fyr-poliga fältet påverkar ej den tvåpoliga
ankarlindningen, varjämte det tvåpoliga fältet är utan
inflytande på den fyrpoliga ankarlindningen, som är
utförd i serie. Dessa förhållanden framgår direkt ur
den tidigare sammanställningen. De båda systemen
är sålunda sinsemellan helt oberoende, givetvis
under förutsättning av försumbara mättningar, vilket
hela tiden förutsatts.

Högra detaljen i fig. 11 visar schematiskt de olika
lindningarna, varvid för tydlighets skull det
tvåpoliga och det fyrpoliga systemet åtskilts.

I komplett utförande ligger i serie med den
fyrpoliga magnetiseringslindningen (sj dels en tvåpolig
kompoundlindning (c2) och dels en tvåpolig
kom-penseringslindning (d.,) för upphävande av den
tvåpoliga ankarreaktionen. Riktningen hos dessa
lindningar mmk visas i fig. 12. Det framgår där att
resulterande mmk är olika på samtliga fyra poler.
Man kan därför ekonomisera genom att för denna
strömkrets lägga en enda spole på varje pol, varvid
dessa spolar har sinsemellan olika antal varv.

Den nu beskrivna maskinen är en tvåstegs
magna-volt. Den kan lätt kompletteras till en trestegs
magna-voit genom inbyggnad av en amplidyn inom samma
kropp, såsom visas i fig. 13. Här har man sålunda

Fig. 9. Differentialpol för magnicon.

Differential pole of a magnicon.

ELTEKNIK 1958 1 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:19:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1958/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free