- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 1. 1958 /
7

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Roterande elektriska förstärkarmaskiner, av Fredrik Dahlgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utnyttjat en kombination av tvärfältsprincipen och
principen med skilda poltal. I fig. 11 och 13
underförstås givetvis närvaron av kompenseringslindningar
samt av eventuella kompound- och
kommuterings-lindningar.

Man kan fråga sig, om det kan vara ekonomiskt att
utföra ankaret med skilda lindningar och skilda
kommutatorer, vilket givetvis innebär dålig
utnyttjning. Vissa fördelar nås dock genom att den fyrpoliga
mellankretsen är isolerad från båda näten, varför
den kan utföras för den mest ekonomiska spänningen.
Man har även större frihet att välja de magnetiska
tätheterna.

En helt annan typ av kaskad inom en och samma
maskin exemplifieras av tvåstegs och trestegs rototrol
(Westinghouse). Den förstnämnda visas i fig. 14. Här
finns endast en kommutator samt endast en
ankar-lindning, som är parallellindad och utan
utjämningsförbindningar. Den primära magnetiseringen ligger
endast på två av polerna. Med denna uppbyggnad
erhålles en positiv och en negativ borste samt två
borstar på medelpotential. Den uttagna spänningen
får lämna magnetiseringsström till det fyrpoliga
sta-torsystemet, varvid varje pol har två magnetiskt
samverkande spolar (s4, s’4). Det fyrpoliga systemets
borstspänningar uttages enligt fig. 14 på sådant sätt
att de ekvipotentiella borstarna (4 -) utgör ena
uttagspolen, medan mittpunkten av den fyrpoliga
magnetiseringskretsen utgör den andra polen. Den
så uttagna strömmen påverkar ej magnetiseringen.

Hur lindningarna ordnats framgår även av den
högra delen av fig. 14. Härvid bör observeras att det
sinsemellan förbundna borstparet (4 -) ej ingår i
någon tvärfältskrets, enär dessa borstar är
ekvipotentiella.

Däremot kan man genom anordningen i fig. 15 ernå
inbyggnad av ett slags amplidyn och därmed utnyttja
en kombination av tvärfältsprincipen och principen
med skilda poltal. Detta innebär en trestegs rototrol.
Härvid förbindes de båda borstar, som får spänning
från det tvåpoliga systemet, direkt med varandra och
ger sålunda en tvåpolig magnetisering i tvärriktning.
Det så erhållna tvåpoliga systemet betecknas i fig. 15
med parenteser. Det samarbetar med det fyrpoliga
systemet direkt i enlighet med fig. 14.

Den sålunda beskrivna trestegs rototrolen torde väl
beteckna höjdpunkten av en enda maskins praktiskt
realiserbara utnyttjning för kaskadförstärkning, i det

2

Fig. 12. Spolar i mellankretsen hos magnavolt.

Coils of the intermediate circuit of a magnavolt.

man med fyra mekaniska poler och en enda
ankar-lindning jämte tillhörande kommutator åstadkommit
en dubbel kaskad (tre steg). Maskinen är dock
givetvis ganska komplicerad på grund av det stora antalet
statorlindningar.

Kritiska jämförelser

Att den labilt självmagnetiserade
förstärkarmaski-nen erbjuder stora möjligheter och innebär god
ekonomi är självfallet, speciellt då den utnyttjas i
sådana kombinationer, där automatisk reglering
tillkommer, vilken möjliggör arbete i det i och för sig
labila tillstånd då resistanslinjen sammanfaller med
magnetiseringskurvans raka del. Denna maskin har
också fått mycket stor användning, och som tidigare
påpekats har den i viss mån varit banbrytande inom
det område, där den snabba regleringen först
utnyttjades, nämligen för magnetisering av
kraftverksgeneratorer.

Vid jämförelse mellan å ena sidan labilt
självmagnetiserade generatorer och å den andra kaskadmaskiner
helt generellt, bör de förstnämndas varvtals- och
temperaturberoende beaktas. Det är svagheter som inte
i samma grad finns hos kaskadmaskinerna. En
jämförelse mellan de olika kaskadmaskinerna inbördes
ställer sig ganska vansklig, enär många praktiska

Fig. 13. Trestegs [-magnavolt.-]
{+magna-
volt.+}
Three
stage [-magnavolt.-]
{+magna-
volt.+}

ELTEKNIK 1958 1 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:19:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1958/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free