Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Roterande elektriska förstärkarmaskiner, av Fredrik Dahlgren - Transistormottagare med solbatteri, av RG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 14. Tvåstegs rototrol.
Two stage rototrol.
Fig. 15. Trestegs rototrol.
Three stage rototrol.
permanenta störningar i borstarnas anliggning och
borsthållarnas läge. Vidare bör remanensen i de
magnetiska kretsarna hållas nere genom val av material
med liten hysteres. Rationellt utförda och
omsorgsfullt övervakade torde dock dessa teoretiskt högt
fulländade maskiner även i praktiken fylla högt
ställda krav.
Någon jämförelse mellan å ena sidan roterande
förstärkare och å andra sidan transduktorförstärkare
och elektroniska apparater ligger inte inom ramen
för denna framställning. Det må dock påpekas, att
inom området för högre regleringseffekter
transduk-torn synes i viss mån tränga in på det område,
som tidigare helt behärskades av de roterande
maskinerna. Transduktorns driftsäkerhet står ju i
särklass och dess flexibilitet för olika ändamål är
ytterligt stor, detta främst beroende på de senaste årens
storartade framsteg inom transduktorforskningen.
En nackdel är dock att transduktorn nödvändigtvis
fordrar en växelströmkälla, som alltid måste stå till
förfogande, framför allt vid driftstörningar, då
regleringsapparaturens funktionsduglighet främst
måste upprätthållas. De roterande förstärkarna är i
viss mån självförsörjande på elektrisk inenergi men
kräver å andra sidan drivande motorkraft. Vid
kortvariga störningar kan denna levereras av svänghjul.
Avslutningsvis lämnas en kortfattad översikt, tabell
2, av storleksordningen hos de karakteristiska
storheterna för några olika typer av förstärkare, bland
Tabell 2. Karakteristiska värden för olika typer av förstärkare
Effektområde F T F/T
kW
Speciella likslrömsgeneratorer ....................................................1 —40 1 08—101 lO"1—1 104—105
Leonardaggregat ............................................................................10 —4 000 102—103 1 —2 102—103
Större synkrongeneratorer ..........................................................(10 —120) • 103 102—103 10 10—102
Mekaniska förstärkare, enstegs ..................................................1 —3 5—10 10"3—10"2 103—104
Transduktorförstärkare ................................................................10’2—10 103—104 10’1—1 104—105
Enstegs rörförstärkare ................................................................0 —10"1 109 10"3—10a 108—10°
Kvicksilverströmriktare ................................................................1 —4 000 1 05—10" 10~2 107—108
synpunkter framkommer, t.ex. de olika typernas
driftsäkerhet och känslighet för störningar.
Det med separata maskiner utförda
kaskadaggregatet förefaller kanske att vara dåligt utnyttjat
jämfört med övriga typer. Emellertid är man här helt
oberoende av ömsesidig inverkan mellan de olika
stegen, vilket bl.a. innebär att de magnetiska
tätheter-na kan hållas väsentligt högre och maskinerna
därigenom utnyttjas bättre. Det får emellertid
observeras att tidkonstanterna är starkt beroende av den
magnetiska tätheten, varför denna ej får drivas för
högt. En annan fördel med det med separata
maskiner byggda aggregatet är att förskjutningar hos
borstlägen eller dålig borstanliggning ej ger på långt när
så allvarliga fel som vid de hopbyggda typerna.
Genom lämplig dimensionering har man med hänsyn
till dessa förhållanden kunnat konstruera sådana
kaskadförstärkare med obetydligt större volym och
vikt än de hopbyggda maskintypernas.
Dessa sistnämnda, vilka säkerligen innebär
maximal materialutnyttjning, lider å andra sidan av vissa
svagheter, framför allt den markanta förändring av
driftegenskaperna, som uppstår vid tillfälliga eller
vilka de nu behandlade maskinerna helt faller inom
den första radens rubrik. Siffrorna, som är hämtade
ur litteraturen, är mycket approximativa och deras
värde kan givetvis diskuteras, enär det är svårt att
fastställa jämförbara utgångspunkter för de olika
typerna. För överslagsmässig bedömning av
storleksordningen torde dock siffrorna kunna vara till viss
nytta.
Transistormottagare med solbatteri. Ett amerikanskt
företag har i marknaden släppt ut en radiomottagare i
form av en mellanvågssuper som arbetar enbart med
transistorer och germaniumdioder. Kraftkällan till denna
mottagare utgöres av ett solbatteri av kiseltyp som vid
belysning med en 150 W glödlampa lämnar tillräcklig effekt
till mottagaren dvs. ca 9 V och 15 mA.
Mottagaren innehåller sammanlagt sex transistorer av
typerna 2N172, 2N144, 2N145 och 2N185 samt två
germaniumdioder, varav den ena användes för signallikriktning
och den andra som begränsare för att förhindra
överstyrning av mellanfrekvensförstärkaren (La Radio Television
Professionnelle sept. 1956 s. 18—19, 22—23). RG
ELTEKNIK 1958 1 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
