Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Överföring av elektronisk bildinformation, av Björn Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Lagring av videoinformation längs en
avsökningslinje.
Storing video information along a scanning line.
mationskapacitet. I den mån man bibehåller
videosignalens analogikaraktär är den erforderliga
tekniska insatsen i allmänhet måttlig. Å andra sidan
kan besparingen i informationskapacitet inte drivas
särskilt långt utan att den återgivna bildens kvalitet
påverkas. Detta gäller främst naturliga bilder där
man får applicera standardiserade korrektioner med
försiktighet. Vid sådana bildöverföringssystem, där
endast ett begränsat antal symboler kommer ifråga,
kan symbolgenereringen förläggas till
mottagningssidan. Instruktioner för utstyrning av dessa symboler
behöver då relativt liten informationskapacitet vid
överföringen, jfr fjärrskriftsystem.
Signalkorrektionen innebär att videosignalens
nivåövergångar ändras på ett linjärt eller icke linjärt sätt.
Så länge förloppen är linjära kan man med hjälp av
Fourier-transformationer arbeta i tids- eller
frekvensplanet. Eftersom signalens och kanalens bandbredd
skall anpassas till varandra är det naturligt att
problembehandlingen börjar och slutar i frekvensplanet
men korrektionernas praktiska utformning sker
överskådligast i tidsplanet. Där kan
korrektionssignaler anbringas additivt i lämpliga faslägen medan
man i frekvensplanet använder multiplikativ
korrektion, oftast erhållen genom kaskadkopplade
filter-och fasutjämningsnät. Kombinationer av de två
metoderna är ibland lämplig. Exempelvis kan
videobandet uppdelas på ett antal smalare frekvenskanaler
och i varje kanal göres sedan önskad korrektion av
amplitud-tidkurvan.
Det finns två bildkvalitetsbegrepp, som delvis
motsvarar frekvens- och tidsaspekten på
videoinformationen. Detaljskärpan bestämmes nämligen av
videokanalens övre gränsfrekvens medan kantskärpan
anger systemets återgivning av ett språngförlopp.
Kantskärpan innefattar således videokanalens stigtid r
jämte olinjäriteter i amplitud. Transientkurvans form
bestämmes av alla kanalens frekvenser och deras
faslägen, men dess huvudsakliga flank kan
approximativt sättas till x = 1/2 A f sekunder. Vid ett konven-
tionellt, okorrigerat (kanalen 0 — / Hz) system
måste ju bildelementet omfatta 1// sekunder och
flanken kan högst uppta halva denna tid.
I signalkorrektionen har man ett bekvämt medel
att kompensera för eventuella defekter också hos
systemets optiska och elektronoptiska funktioner.
Fig. 7 visar ett par exempel på stigtidsminskning
genom addition av signalens derivator.
Andraderiva-tan kan tillsättas med sådana värden att en viss
över-skjutsdistorsion uppkommer, vilken medför ett
reliefintryck vid alla större nyansövergångar. Medan
andraderivatan verkar symmetriskt på signalen, ger
förstaderivatan osymmetri åt en antisymmetrisk
stig-tidkurva.
Derivatakompensering kan naturligtvis inte öka
informationen i videosignalen, men den kan genom
förbättrad kantskärpa underlätta betraktarens
identifiering av bildens olika komponenter. Detta tycks vid
rörliga förlopp vara väsentligare än att
detaljskärpan hålles hög. Emellertid appliceras korrektionen
på alla nyansövergångar, oavsett om dessa varit
oskarpa redan i originalförloppet. Detta ger lätt ett
onaturligt intryck. Man har därför infört en olinjär
korrektionsmetod ("crispening system") som
minskar stigtiden endast för de skarpare övergångarna.
Dessa antas alltså ha blivit mest lidande på
videokanalens begränsning. Fig. 8 visar hur
korrektionssignalerna i detta fall adderas, a) och b) är
ingångssignalen och dess förstaderivata. c) är en ur b)
härledd signal som efter addition med a) ger en
utgångssignal av ca hälften så lång stigtid. Här gäller liksom
för alla korrigerade signaler att den följande
videokanalen måste ha en bandbredd som motsvarar den
kortare stigtiden. Crispening-systemet har använts
inom färgtelevisionen.
Fig. 6. Dubbelavsökning.
Signal conversion by double scanning.
ELTEKNIK 1958 1 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
