- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 1. 1958 /
37

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 3 - Val av isolationsnivå i nät innehållande långa högspänningsledningar, av Gottschalk von Geijer, Bo Holmgren och Gunnar Jancke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 6. Driftfrekvent spänningsstegring vid brytning av en
400 miles lång 400 kV-ledning belastad med P MW.

50 c/s voltage rise on switching off a 400-mile
400-kV line loaded with P M\V.

och nian får V2 genom att multiplicera Vx med
faktorn ka för ledningens naturliga spänningsstegring,
tabell 2. |

Resultatet framgår av fig. 7, som visar relationen
mellan spänningarna i de båda ledningsändarna
efter lastfrånslaget som funktion av ledningslängden.
Även här är seriekondensatorns inverkan stor. Om
emellertid denna kortslutes samtidigt med
lastfrånslaget, får man här värden motsvarande
okompenserad ledning.

I fig. 7 har även medtagits inverkan av en i den
öppna ledningsänden ansluten shuntreaktor om 100
MVA. Denna ger samtidigt en sänkning av
spänningen i den matande ledningsänden till ca 85 %
vid kortslutningseffekten Psc = 1 000 MVA, ca 92 %
vid 2 000 MVA, ca 96 % vid 4 000 MVA och ca 97 %
vid 6 000 MVA.

Vid enfasigt jordfel med ogynnsammaste belägenhet
på den ensidigt anslutna ledningen får man en extra
spänningsstegring i de friska faserna. Vid
beräkningen har hänsyn tagits till de aktiva förlusterna.
Den uppgår i matande station till 10 à 11 % vid 6 000
MVA kortslutningseffekt och blir mindre vid lägre
värden på Psc. I den öppna ledningsänden får man
avsevärt högre värden enligt fig. 8. Även här
kombineras höga värden med stor kortslutningseffekt i den
matande stationen. En 100 MVA reaktor ansluten i
den öppna ledningsänden sänker avsevärt denna

Tabell 2. Faktorn k3 för beräkning av spänningen i
den öppna ledningsänden.

L oc. K
miles °/o
200 0 1,070
40 1,040
300 0 1,161
40 1,078
400 0 1,329
40 1,131

spänningsstegring och detta särskilt om reaktorn
utföres Z-kopplad.

Kombinationen enfasigt jordfel i ledningsände och
därav föranledd brytning av den belastade ledningen
tidigare i denna ände än i den andra blir
bestämmande för den driftfrekventa påkänningen på
isolationen.

Transienta spänningsstegringar

I föregående avsnitt har angetts de driftfrekventa
spänningsstegringar, som åtföljer
belastningsfrån-slag. Innan detta nva stationära spänningstillstånd
uppnåtts råder ett övergångsförlopp. Under detta
uppträder kortvarigt högre spänningstoppar. I en
station bör dessa kunna uthärdas utan
avledare-funktion. På en ledning bör överslag ej åstadkommas
under övergångsförloppet.

Fig. 7. Förhållandet mellan spänningarna i öppen och
ansluten ledningsände som funktion av ledningens
längd. Värden för ledningar med och utan
serie-kondensatorer placerade symmetriskt i förhållande
till ledningens mittpunkt, och med och utan en
100 MVA shuntreaktor i den öppna ledningsänden.

Relation between voltages in open line end and
connected line end as a function of line length.

Fig. 8. Extra spänningsstegring i den öppna
ledningsändens friska faser vid enfasigt jordfel nära
ledningsänden.

Additional voltage rise in sound phases in open
line end, when a single phase fault to earth exists
near the end.

ELTEKNIK 1958 1 37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:19:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1958/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free