Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - An Insulated Cable for Heavy Power Transmission, by Bror Hansson - »Knäppup»-kabel, av T B - Stabilitetsprov i engelskt 132 kV nät, av S G - Felmätning och kabelsökning, av S G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
concerning the mechanism of the dielectric
breakdown, ionisation measurements and consequently,
the testing of cables, hoping that they would be of
some interest to the trade.
In a recent Russian paper3 it is, however, suggested
that tremendous quantities of power should be
transported at high d.c. voltage long distances from water
power stations and coal districts to far off-situated
power consumption districts by means of ± 600 kV,
1 500 nun2 insulated cables. The author is not quite
certain that this new cable will be the right solution
for d.c. transmission. The dielectric losses for d.c.
are small and possibly because of that fact, the
dielectric strength for d.c. is but little affected by an
overpressure. Another very serious paper9, however,
indicates that within 10 years underground cables
for even heavier currents and higher voltages than
those hitherto made will be needed to transport huge
amounts of power into and between the industrial
sections of the industrial metropolis of this world.
For that purpose this new cable seems to be the ideal
solution whether a.c. cables for 500 kV or more will
be needed.
The author wishes to thank Bengt Bjurström, Bertil
Zetterstedt, Görgen Hjalmarsson, Henrik Sörenson,
Ernst Karlsson, K.-G. Wiberg and K.-A. Ahlström and
Gösta Rudvald for tests, calculations, curves and
drawings submitted for this paper.
References
1. Hansson B: The dielectric strength of impregnated paper in oil
under high pressure. Asea Journal 1939, p. 125.
2. Hök M, Johansson B: Asea’s oljefyllda kablar. Asea:s tidning
1941.
3. Hansson B, Bjurström B: Cables for high tension D. C. power
transmission. CIGRE report 131, 1946.
4. Hansson B: The foil cooled pressure capacitor. Asea Journal
9, 1939.
5. Hansson B: Homogeneity as a measure of quality. Asea Journal,
1949, p. 93.
G. Hansson B: The design of capacitor units for series connections.
A.I.E.E. Technical Paper No. 51, 1951, p. 332.
7. Hansson B, Skogry P: Development of capacitors. Asea
Journal, July 1951.
8. Mhlgunov N M: On the perspective use of D. C. transmission
in the U.S.S.R. Electricestva 72 (1957) 2, (in Bussian).
9. Schifreen C S, Marble W C: Charging current limitations in
Operation of High-Voltage Cable Lines (Power Apparatus and
Systems). A.I.E.E. Trans, Part III, p. 803—817.
"Knäppupp"-kabel
En kabelmantel av plast med blixtlås, fig. 1, iir en nyhet,
som en amerikansk firma lanserat. Manteln består av en
0,5 mm pvc-folie, som viks samman till någorlunda
cirkulär rörform, varefter foliekanterna förenas med ett
blixtlås av den nja hakfria typen (plastblixtlås). Plastmanteln,
som tillverkas i tjugoen storlekar från 13 till 100 mm
diameter, ger både mekaniskt och klimatiskt skydd åt
ledningsknippen och kabelstammar, samtidigt som installa-
Fig. 1. Kabelmantel med blixtlås.
58 ELTEKNIK 1958
tionen kan göras estetiskt tilltalande och dessutom
synnerligen flexibel i användning, t.ex. vid ändringar,
kompletteringar och utbyten av ledare. Manteln kan erhållas
i olika färger för att underlätta identifiering i en
installation. Den tillverkas i standardlängder från 3 till 300 meter.
T B
Stabilitetsprov i engelskt 132 kV nät
Stabiliteten i ett nät beror av många faktorer, vilka man
vid konstruktion av nätet måste beakta genom att studera
mätningar i nätmodell. På grund av vikten av de beslut,
som fattas efter dessa mätningar, har man i England gjort
statiska och dynamiska stabilitetsprov i ett 132 kV-nät för
att kontrollera riktigheten av nätmodellmätningar.
I en nätmodell förutsättes vanligen spänningen bakom
den transienta reaktansen vara konstant under det
tran-sienta förloppet, vidare försummas spännings- och
turbin-reglering samt dämpning. För generatorförlusterna under
trefasfel medtages endast den symmetriska
växelströmskomponenten.
En 56 MVA generator var över en transformator
ansluten till nätet. Transienta två- och trefasiga fel infördes
vid 132 kV-skenan och ett enfasigt jordfel infördes på
ett avstånd av ca 20 km från skenan. Analys av
provresultaten och jämförelse med nätmodellmätningar visade
att det största bidraget till felet i modellmätningarna
beror på minskningen av spänningen bakom den
transienta reaktansen. Minskningen reducerades av
spänningsregulatorn om felet hade längre varaktighet än 0,3 s.
Turbinreglering, dämpning och extra förluster under felet
förbättrade förhållandena, varigenom det totala felet i
den med nätmodell bestämda gränsbryttiden blev ca 5 °/o.
Det totala retarderande momentet på grund av
generatorförlusterna under felet visade sig vara ungefär två gånger
större än det moment, som förorsakades av
kopparförlusterna i statorn på grund av felströmmens symmetriska
komponent. Detta var avsevärt mindre än vad som var
väntat efter undersökningar med en fransk modell.
Under transienta prov med plötslig inkoppling av en 250
km lång ledning mellan generatorn och systemet
inträffade ej urfasfall, förutsatt att fältströmmen före
inkopplingen av ledningen var tillräcklig för statisk stabilitet med
ledningen inkopplad. Prov med statisk stabilitet visade att
reaktiva effekten vid stabilitetsgränsen var något större
än den teoretiskt beräknade.
Driftförhållandena, när generatorns effekt utmatades över
den 250 km långa ledningen, visade sig vara mycket stabila,
när spänningsregleringen var i drift.
Asynkrondrift med öppet fält provades med laster upp
till 30 MW. Generatorns märkeffekt var 45 MW.
Eftersläpningen blev anmärkningsvärt låg, mindre än 0,3 |0/o
vid 30 MW (F Busemann, W Casson i El. Rev. mars 1958
s. 446—448). 5 G
Felmätning och kabelsökning, kompendium av civiling.
Sven Haking, utgivet av Statens Hantverksinstitut,
Stockholm 1957, 26 s., 21 fig. 1 tab.
Kompendiet behandlar huvudsakligen de konventionella
metoderna för bestämning av läget av ett kabelfel i en
starkströmskabel. Dessa metoder beskrives instruktivt och
lättfattligt och elementär teori lämnas. För kabelradar
och felsökare lämnas endast kortfattade
principbeskrivningar.
Kompendiet behandlar fellokalisering med Wheatstones
brygga, med voltamperemetermetod och med ballistisk
galvanometer. För fel av intermittent typ behandlas
genombränning med lik- och växelström och för
bestämning av felläget anges kabelradar och bryggmätning samt
en metod med ljudförstärkare och en med galvanometrar.
Slutligen beskrives kabelsökning dels med kabeln i drift
dels med kabeln spänningslös. Kompendiet avslutas med
en översikt i tabellform av feltyper och lämpliga
felmät-ningsmetoder. S G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
