Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 1 - Transistorer i databehandlingssystem, av Börje Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Pulssvar för en transistor OC 44. Basmotståndet
Rß varierades logaritmiskt i åtta steg från 4,7 kQ
till 68 kQ. Pulsgeneratorn ger Rt = 0 och
puls-amplituden = Vq-
Pulse response for a transistor OC 44. The base
resistor Kg was varied in eight logarithmic steps
from 4,1 k O to 68 k Q. Pulse generator gives
Ri = 0 and pulse amplitude = V^.
och värdet 1 representeras av minusspänning på
basingångarna. Signal på utgången erhålles endast, om
signal finnes både på angång A och ingång B. Den
andra viktiga typen av grindar är "eller"-grinden,
som med transistorer är uppbyggd enligt fig. 3 b.
Här fås signal på utgången, om signal finnes på
ingång A eller ingång B.
Dessa enkla kretsar kan sammanfogas till
komplicerade logiska kretsar, exempelvis en adderare i den
aritmetiska enheten i en sifferräknemaskin.
Transistorernas snabbhet
I de logiska kretsarna har kollektorn på en
transistor anslutits direkt till basen på en efterföljande
transistor. Detta är möjligt genom att transistorn i
slutet tillstånd (strömförande) har ett spänningsfall,
som är ungefär 1 % av spänningen i öppet tillstånd.
Om man ej eftersträvar största möjliga snabbhet och
ej behöver låta transistorerna arbeta vid hög
omgivningstemperatur, kan man åstadkomma logiska
kretsar med mycket litet antal komponenter förutom
transistorerna. Direktkoppling har dessutom
fördelen att fungera ned till frekvensen noll
(likströmskoppling).
Då transistorn styres med en basström i form av
en fyrkantpuls, får man ett utseende på
kollektor-strömmen, där man kan särskilja en stigtid, som
varar, tills transistorn är fullt utstyrd, en efterled-
ningstid och en falltid. Efterledningstiden är
karakteristisk för transistorerna och beror på att
basskiktet ej kan momentant befrias från
laddningsbärare. Ett typiskt utseende på kollektorströmmen vid
olika hård drivning av transistorn framgår av
oscillo-grammet i fig. 4.
Om kopplingen mellan transistorerna sker med ett
motstånd, blir den maximalt användbara
pulsfrekvensen ganska blygsam. För OC 44 är den
exempelvis ungefär 50 kHz. Stigtiden kan minskas på
bekostnad av uttagbar strömförstärkning ända tills
denna blir lika med 1. Vad som begränsar den
användbara pulsfrekvensen är efterlednings- och falltiderna.
Dessa kan också minskas, om basströmmen i
motsatt riktning efter pulsen kan ökas. Detta kan enklast
åstadkommas, om kopplingen mellan transistorerna
sker med en kondensator i stället för med ett
motstånd. Koppling med endast kondensator är
emellertid lämplig bara om pulslängden ständigt är
ungefär densamma. I en sifferräknemaskin kan en del
pulser vara så långa, att de kan betraktas som
likström. Därför måste kondensatorn parallellkopplas
med ett motstånd. Man får då en koppling enligt
fig. 5.
Vi antar nu, att transistorn drives något hårdare
än som erfordras för att man skall vara säker på
att den helt skall vara mättad. Vid pulsens början
begränsas basströmmen endast av
basingångsimpe-dansen och föregående transistors kollektormotstånd.
Basströmmen kan alltså bli av samma
storleksordning som kollektorströmmen. Drivningen blir alltså
hård i början, varför stigtiden minskar kraftigt. Då
pulsen upphör, drar kondensatorn ström i motsatt
riktning och laddningsbärarna suges ur basskiktet.
Därigenom minskar även efterlednings- och falltid.
Med nu tillgängliga transistorer, t.ex. OC 44 och
OC 613, är det möjligt att få tillräcklig snabbhet för
det räkneprogram, som ställts upp för ett
eldled-ningsproblem. Man kan emellertid vänta sig, att en
Fig. 5. Införande av baskondensator för större snabbhet.
a. Spänning på kollektor 1 vid ideell pulsform,
b. Spänning på kollektor 2 utan baskondensator,
c. Ström i bas 2 med kondensator.
Introduction of a base capacitor for greater speed,
a. Collector voltage at 1, b. Collector voltage at 2
without base capacitor, c. Base current at 2 with
capacitor.
ELTEKNIK 1959 1 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
