Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Spänningsstabilitet och reaktiva effektförhållanden vid inkoppling av långa 400 kV-ledningar, av Lars Gustafsson och Lars Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
generatorernas aktiva och reaktiva effekter och
övriga önskade spänningar och effekter avlästs,
gjordes inkopplingen av ifrågavarande ledning.
Därefter gjordes en ny avläsning under det att
spänningarna bakom generatorernas
övergångsreaktan-ser hölls konstanta. Detta representerar alltså
förhållandena momentant efter inkopplingen innan
regulatorerna hunnit ingripa. Slutligen gjordes en
avläsning sedan generatorspänningarna reglerats så,
att spänningarna i kompounderingspunkterna blivit
desamma som de var före inkopplingen av
ledningen. Av de så erhållna värdena på generatorernas
effekter och spänningar kunde motsvarande
reak-tansvärden beräknas, varav man kunde sluta sig
till om stabilitet rådde eller ej. Värdena uttryckes
i procent av generatorernas absoluta lastimpedans
vid märkspänning och märkström.
Resultat och åtgärder
Av nätmodellmätningarna erhölls värdefulla
upplysningar om hur nätet skulle reagera vid
inkoppling av ledningen. Således visade det sig att
förhållandena i allmänhet var klart stabila momentant
efter inkopplingen, men att man vid vissa nätbilder
fick räkna med urfasfall på grund av reaktiv
överlast för vissa generatorer placerade, elektriskt sett,
nära inkopplingspunkten efter det att
spännings-regulatorerna hunnit verka, medan det samtidigt
fanns gott om utrymme för ökad reaktiv
effektkonsumtion hos andra generatorer vid de
regulatorinställningar som valts. Detta tydde på att man genom
en ändring av spänningsregulatorernas inställningar
kunde få en lämpligare fördelning av den reaktiva
effektkonsumtionen och därmed en förbättrad
stabilitet. Denna åtgärd vidtogs också med gott resultat.
In- och urkoppling av de långa 400
kV-ledningarna medförde inte bara en avsevärd ändring av
genereringen av reaktiv effekt utan även en
väsentlig spänningsvariation, tabell 2. För att minska
spänningsvariationerna på nätet vid kopplingar med
ledningen samt för att utnyttja det tidigare nämnda
förhållandet med den goda stabiliteten momentant
efter inkopplingen, beslöts att förse ledningen
Mid-skog"—Göteborg med en utrustning för samtidig
manöver av brytarna i ledningens båda ändar. Här-
vid vinnes den fördelen att ledningen vid in- och
urkoppling endast under mycket kort tid kommer att
vara ansluten till nätet i enbart ena änden. Denna
tid valdes så kort att något urfasfall på grund av
reaktiv överbelastning inte skall hinna inträffa.
Spänningsstegringen på nätet under den tid som
ledningen ligger ansluten tomgående till nätet,
beräknas bli ganska avsevärd, tab. 2, men på grund
av den korta varaktigheten anses den inte få
någon betydelse för abonnentanläggningarna. Följande
krav ställdes på utrustningen för samtidig manöver
av brytarna.
1) Utrustningen skall kunna användas för både
in-och urkoppling.
2) Tidsdifferensen mellan fullbordad
brytarmanö-ver i ena och andra änden av ledningen får vara
högst 100 ms.
3) Manövrering behöver bara kunna ske från den
ena av de stationer till vilka ledningen är ansluten.
4) Manövrering skall ej kunna ske förrän
automatiken har frigjorts eller inkopplats i båda stationerna.
5) För kontroll att stationerna, mellan vilka
ledningen skall inkopplas, har spänning med samma
frekvens, är det önskvärt att frekvenserna i de båda
stationerna kan jämföras i den station, som skall
utföra manövern. Således erfordras överföring av
nätfrekvensen från ena stationen till den andra.
Utrustningen för samtidig manöver av brytarna
installerades och har sedan idrifttagningen fungerat
tillfredsställande.
För att inte ledningen vid obefogad utlösning av
brytarna i den ena änden skulle komma att ligga
tomgående från den andra, utrustades ledningen med
reaktiva bakeffektskydd, vilka i sådant fall löser ut
ledningen helt.
Som en följd av de resultat som erhölls av
nätmodellmätningarna kunde före idrifttagningen,
förutom åtgärder enligt ovan, även instruktioner för
kopplingar med ledningen utarbetas och delgivas
driftpersonalen. Instruktionerna fick givetvis till att
börja med en bred säkerhetsmarginal som senare,
sedan nätmodellmätningarna verifierats genom
fältprov, kunde minskas.
Tabell 2. Uppmätta värden på spänningen U och reaktansen Xc vid inkoppling av 400 kV-ledningen Midskog
—Göteborg. F=fältprov, N=nätmodellprov, f=före inkoppling, m=momentant efter inkoppling, er=efter
reglering.
Spännin g U kV Reaktans Xc %>
Prov Göteborg Storfiiinforsen Storfiiinforsen Harsprånget Kilforsen Lasele
F N F N F N F N F N F N
f 0 0 385 400 oo -560 -670 + 7330 - -1500 oo + 710 + 1390
1 m — 625 425 460 -300 -165 — -540 -275 -230 -240 -260
er 580 580 420 425 -330 -165 -320 -685 -240 -160 -310 -375
f 0 0 405 400 + 390 -450 -1000 + 11100 -930 -11850 oo + 1430
2 ni — 640 455 475 -385 -130 — -370 -300 -185 -210 -205
er 610 595 445 440 -380 -120 -315 -415 -255 -120 -255 -260
f 0 0 405 400 + 380 -500 -985 -3510 -955 -3710 oo -1400
3 in — — 470 480 -275 -125 — — -230 -170 -195 -155
er 595 445 440 -485 -120 -205 -255 -240 -120 -245 -195
f 0 0 410 400 + 265 -500 -580 -3510 oo + 3090 + 395 + 2360
4 ni 665 670 465 500 — 350 -105 — -195 — 170 — 140 -210 -150
er 610 600 450 450 oo -105 -140 -220 -185 -90 -280 -185
ELTEKNIK 1 959 2 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
