Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Dimensionering och analys av effektoscillatorer och likspänningsomvandlare med transistorer, av Björn Krüger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Transistorns utnyttjningsfaktor G definieras som
Fig. 9. Stabilisering av utgångsspänningen med en diod Do.
Stabilizing output voltage with a diode D„.
Vid stora r blir v enligt ekv. (16) proportionell mot
i/t. Oscillatorn kan därför inte gå i iomgång, iy v
stiger tills antingen transistorn eller likriktardioden
förstörs. En begränsning av v med ett
"bleedermot-stånd" medför dålig verkningsgrad, men ger billig
tillverkning. H. H. Abbé9 har angett kopplingen i fig. 9.
Om utgångsspänningen blir större än (1 + n "/n2’) E
blir dioden D2 ledande och återmatar den i
transformatorn lagrade energin till batteriet.
Utspänning-en blir stabiliserad med batterispänningen som
referensspänning. Inom stabiliseringsområdet cirkulerar
en viss effekt i kopplingen, vilket medför en
försämrad verkningsgrad.
Om utgången kortslutes, dvs. r går mot noll, går
enligt ekv. (17) i mot värdet 2, vilket innebär, att
omvandlaren är kortslutningssäker. P2kv. (18)
visar, att p endast liar positiv derivata och därför inte
kan överstiga värdet 2, som uppnås när r — oo.
Oscillatorns uteffekt är alltså begränsad för alla
belastningsfall.
Ett uttryck för frekvensen erhålles, om q
elimineras mellan ekv. (7a) och (12).
/
2 Put
i i 0
’i ’Kmax max
(20)
Här är iKmax därmed <Pmax oberoende av Put, iy
de bestämmes endast av återkopplingen och
transistorns strömförstärkning. Frekvensen / blir därför
direkt proportionell mot P„t-
De tidigare härledda uttrycken för en
spännings-återkopplad oscillators startegenskaper gäller även
för denna omvandlare, eftersom den är
spännings-återkopplad. Rb i fig- 6 liar således till uppgift att ge
transistorn en lämplig arbetspunkt i
startögonblicket för att därigenom förbättra startegenskaperna.
Transistorns utnyttjning
För att få ett begrepp om, hur transistorn
utnyttjas i denna koppling jämföres oscillatorns uteffekt
med den maximala oscillatoreffekten Pbi/4. Det
för-utsättes, att kollektorströmmen får uppgå till Iicmax
i slutet av svepet och att kollektor-emitterspänningen
får uppgå till VKEmajr under återgången. Införes
konstanten in som kvoten mellan T kediux och E
T KEmax
E
kan ekv. (7a) skrivas
Put = \^=lpBr
2 m2
(17b)
om hänsyn tages till att endast växelspänningar kan
induceras i transformatorlindningarna.
G = 4
Put
Pßr
Vid likriktning under återgång erhålles
(21)
Ekvationen visas grafiskt i fig. 10. Transistorns
maximala utnyttjningsfaktor i denna koppling är
0,5, vilket inträffar för m — 2, dvs. q — 1. Maximet
är relativt flackt och i praktiska kopplingar
kommer G a att variera mellan 0,3 och 0,5.
Transformatorns utnyttjning
För att erhålla en uppfattning om transformatorns
utnyttjning jämföres den av transformatorn
överförda effekten med den effekt, som transformatorn
kunde ha överfört vid symmetrisk fyrkantvåg.
Transformatorns storlek bestämmes av det maximala
flödet <P,nax och effektivvärdet av primär- och
sekundärströmmen. Utan att göra avkall på
generali-teten kan såväl primär- som sekundärlindningen
förutsättas bestå av vardera ett varv.
Vid fyrkantvåg med amplituden E blir
effektivvärdet ur primär- och sekundärströmmen, om effekten
Pf överföres
heff = l2eff = Y
Enligt ekv. (2) är
^max —
4/
Transformatorstorleken blir
(hfff + heff) ^max
Pl
2/
(22)
För likspänningsomvandlaren med likriktning
under återgång blir enligt ekv. (8)
heff =
2}l+9 Pd
1/3" E
Fig. 10. Transistorns och transformatorns
utnyttjnings-grad Gå respektive gå för en spänningsåterkopplad
likspänningsomvandlare med likriktning under
återgång.
The utilization factor Ga of the transistor and gn
of the transformer for a d. c. converter with
de-lection during fly-back and voltage feed-back.
30 ELTEKNIK 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
