- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 2. 1959 /
31

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Dimensionering och analys av effektoscillatorer och likspänningsomvandlare med transistorer, av Björn Krüger - Teknisk debatt: Driftsäkerheten hos teletekniska system, av Torsten Gussing, Christan Jacobaeus, Dag Romell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och enligt ekv. (9)

Teknisk debatt

he ff

2 1/9(1 + q)Pa

VS E

där Pä är uteffekten med likriktning under återgång.
Ekv. (12) ger

. E
’Pmax — -—:-r~t

(i + q)f

Således blir transformatorstorleken

(W+W)tfW = - j=1/+ ~ (23)

Vs Vi + q f

Som transformatorns utnyttjningsfaktor definieras

Put

9 = 7V

Vid likriktning under återgång erhålles ur ekv. (22)
och (23)

gä =

I 3 Vi + g

4 1+1/q

som också kan skrivas

V3 Vm

Oa =

(24)

(24a)

4 1 + Vm — 1

Denna ekvation visas också i fig. 10. För m = 2 är
qä — 0,31, vilket är minimivärdet. Kurvan är
mycket flack, och man kan därför räkna med gå = 0,3
i praktiska kopplingar.

Användningsområden

Transistorn ocli transformatorn utnyttjas relativt
dåligt vid likriktning under återgång. Kopplingen
är därför inte lämpad för omvandling av höga
effekter. Utspänningen måste vidare stabiliseras i
många fall eller åtminstone begränsas uppåt.
Fördelarna med kopplingen är, att omvandlaren är
kortslutningssäker och att högre utspänning, än
transformatoromsättningen anger, kan erhållas 0111 q
väljes mindre än 1 dvs. m > 2. Likriktardioden får då
en relativt låg backspänning, nämligen (1 +
q)Vut-Kopplingen är alltså framför allt lämpad för
omvandlare för liög utspänning ocli där
kortslutningssäkerheten är ett krav.

Litteratur

1. Kruger B: Grundläggande egenskaper hos effektoscillatorer
och likspänningsomvandlare med transistorer. Elteknik 1 (1958)
h. 8, s. 129—133.

2. Kruger B: Transistorns statiska egenskaper som relä. Elteknik
1 (1958) h. 5, s. 77—84.

3. Paynter D A: An Uasymmetrical Square-Waive Power
Oscillator. IBE Transaction Circuit Theory, CT-3, mars 1956, s. 64.

4. Light L H, Hooker M: Transistor B. C. Converters. Proc.
IEE, Part B, nov. 1955, s. 763.

5. Brian G "W Jr: Application of Transistors to High Xoltage,
Low Current Supplies. Proc. IRE, nov. 1952, s. 1521.

6. Pe.vrem.vn A B: Transistor Power Supply for Geiger Counters.
Electronics, aug. 1954, s. 144.

7. Johnston D L: Transistor II. T. Generator. Wireless World,
okt. 195-1, s. 518.

8. Uciirin G C, Taylor W O: A New Self-Excited Square- Waive
Transistor Power Oscillator. Proc. IRE, jan. 1955, s. 99.

9. Abbé H H, Bongen J J: The Design of Transistor D. C.
Converters. Electron. Appl. Bull., Vol. 16, No. 2, 1955/56, s. 5&—79.

10. Manoogian II A: Photoflash Transistor Power Converters.
Electronics Engineering, aug. 1958, s. 29—31.

Fortsättning följer i Elteknik h. 3, mars 1959

Driftsäkerheten hos teletekniska system

I ledaren i decembernumret 1958 av Elteknik kastade Uno
Lamm ut en brandfackla genom att påstå att
automatisering av energiförsörjning och industriella processer inte
kunde byggas på teleteknisk grund därför att
driftsäkerheten då skulle bli för låg. Det har tagit eld i åtminstone
tre teletekniker och deras inlägg publiceras här nedan.

Dr Lamm har i sin artikel belt riktigt påpekat, att
särskilt höga krav måste ställas på driftsäkerheten hos den
militära telematerielen. Orsaken härtill är lättförklarlig.
Den militära materielen representerar stora värden, som
tillika med människoliv kan äventyras om den
elektroniska hjälputrustningen klickar. Viktigast är kanske dock,
att materielens pålitlighet vid krig kan vara
utslagsgivande för, om vi skall vinna eller förlora.

Den militära teleteknikens huvudproblem är i dag tvenne,
dels att konstruera nya och bättre apparater, dels att
få dessa apparater att fungera med tillräcklig
driftsäkerhet. Frågan är, om inte det sista problemet är det största.
I ett modernt teletekniskt vapensystem ingår kanske
100 000 komponenter, som var och en måste fungera
oklanderligt om bela systemet skall fungera. Det är då
lätt att räkna ut att, med den relativt låga driftsäkerhet,
som dagens telekomponenter besitter, drifttiden mellan
avbrott på grund av fel blir av storleksordningen
timmar eller minuter. Tyvärr hjälper inte pengar i denna
situation, då man redan använder det bästa man kan få
för pengar. Det enda man kan göra är att systematiskt
analysera felen, försöka förbättra de delar, som utgör de
största felkällorna samt använda parallellarbetande
enheter, där så är möjligt.

Denna notoriska opålitlighet hos telematerielen, som
nästan har karaktären av naturlag, och som egentligen
först har gjort sig märkbar på allvar under sista
årtiondet genom den enormt stegrade kompliciteten bos
telematerielen, har föranlett en stark utbyggnad i många
länder av resurserna för provning av komponenter och
material under olika miljöer samt en ökad forskning på
komponentområdet för att skapa driftsäkrare materiel. Men
icke enbart härigenom kan säkrare materiel skapas. De,
som planerar och konstruerar teleteknisk materiel, måste
ständigt ha för ögonen dess begränsade tillförlitlighet.

Följande riktlinjer borde beaktas vid planering av
system, där mycken elektronik måste ingå.

1. Använd inte elektronik i onödan. Kan en viss funktion
utföras lika bra och med större driftsäkerhet med annan
teknik, så använd denna även om det blir något dyrare
och mindre elegant. Spara elektroniken för de funktioner,
som icke kan utföras med annan teknik.

2. Använd endast komponenter, som noggrant utprovats
och godkänts för militärt ändamål. Lita inte på
förnämliga data, som utlovas i firmabrosehyrer och av
skickliga försäljare. 80 fabrikat av 100 klarar icke de militära
fordringarna.

3. Räkna med undre toleransgränsen hos
telekomponen-lernas prestanda. Nedvärdera alla driftsvärden för att vara
på säkra sidan.

4. Undvik "elektronisk snickarglädje". Alla finesser, som
inte nämnvärt bidrar till att höja systemets prestanda, är
onödiga och medför bara ökade kostnader för
anskaffning, utbildning och underhåll.

5. Drag nytta och lärdom av alla de fel, som dagligen
uppträder i den militära materielen. För att komma åt
dessa fel, som kanske var för sig verkar betydelselösa,
men som tillsammans konstituerar otillförlitligheten, har
försvaret byggt upp ett förnämligt system för
rapportering och analys av alla materielfel med användning av

ELTEKNIK 1959 1 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:19:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1959/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free