Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 2 - Systematik inom det fasta tillståndets elektronik, av Rolf Gezelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Systematik inom det fasta
tillståndets elektronik
001 : G21.3
Tidigare var den teletekniska kretstekniken till
större delen baserad på användning dels av ledare,
isolatorer och magnetiska material i form av
motstånd, kondensatorer ocli spolar m. m. ocli dels av
elektronrör för generering och förstärkning av
elektriska svängningar samt för icke-linjära effekter.
Framför allt under den senaste tioårsperioden har
emellertid framkommit ett stort antal kretselement
baserade på fysikaliska effekter i fasta kroppar.
Som exempel kan nämnas halvledardioder,
transistorer, ferritelement, vissa slag av molekylära ocli
parametriska förstärkare, kryogena kretselement
samt en mångfald givare och omvandlare av elektrisk
energi till mekanisk, optisk eller termisk energi och
tvärtom.
Förslag till benämning och definition
Hela detta område brukar numera i anglosachsisk
litteratur gå under namnet "solid-state electronics".
Eftersom en direkt översättning härav i längden
blir ganska ohanterlig i tal ocli skrift liar på
svenska föreslagits benämningen "FT-området",
dvs. området för det fasta tillståndets elektronik.
Hithörande organ ocli komponenter skulle då
kallas FT-organ, FT-komponenter osv. FT-området är
på grund av den heterogena fysikaliska bakgrunden
ett ganska diffust begrepp. Om man vill göra ett
försök till definition skulle denna ungefär bli
följande: Området för nyttjandet av fasta material i
organ och komponenter av huvudsakligen aktiv
karaktär inom elektrotekniken.
Tanken bakom denna definition är att avgränsa
området till enbart sådant som berör
elektrotekniken. Härigenom blir FT-området endast en
till-lämpningsdel av det fasta tillståndets fysik som ju
är ett betydligt vidare begrepp. Dessutom utesluter
definitionen elektriska komponenter av passiv art,
t. ex. ledare, motstånd m. m. Möjligen kan det ibland
bli tvekan 0111 vad som är att anse som aktiv ocli
passiv komponent men mera allvarliga svårigheter
kan knappast uppstå.
FT-området är som bekant statt i stark utveckling
och kan väntas så förbli under åtskilliga år.
Definitionen är allmänt uppställd med tanke på att kunna
rymma sådana nya upptäckter ocli nya element som
kan komma att göras i framtiden.
Av definitionen framgår att FT-området både ur
fysikalisk och elektroteknisk synpunkt är att anse
som ett alternativ till elektronfysiken ocli
elektron-rörsområdet. Framhållas bör att det redan nu med
FT-organ i princip är möjligt att — ibland på
ett bättre, ibland på ett sämre sätt — fullgöra de
flesta av de funktioner som kan utföras av ett
elektronrör. Ett viktigt undantag är förstärkning ocli
generering av hög effekt vid liög frekvens; i detta
fall är elektronrören fortfarande definitivt
överlägsna. FT-organen erbjuder emellertid också
möjligheter till belt nya funktioner och till förenklingar
inom kretstekniken.
Observeras bör att FT-området ej enbart berör
svagströmstekniken utan går tvärs igenom liela
elektrotekniken. Kraftlikriktare, termoelektriska
kyl-element och magnetiska förstärkare är exempel på
mera krafttekniskt betonade tillämpningar.
Systematik
Ur flera synpunkter, inte minst för möjliggörande
av en vettig forskningsplanering, är det önskvärt
att en systematik eller indelning göres av
FT-områ-det. Det är därvid ytterst svårt att välja en lämplig
indelningsgrund. Orsakerna härtill är dels
FT-områ-dets heterogena karaktär ocli de många
biandeffekter som förekommer både internt inom området
och med t. ex. elektronrörsområdet, samt dels det
faktum att den fysikaliska och tekniska
utvecklingen på området är snabb ocli intensiv. Varje
indelning riskerar därför att bli inaktuell i en nära
framtid.
I princip kan man tänka sig bl. a. följande
indelningsgrunder: Komponentens eller organets
kretstekniska funktion (likriktare, förstärkare, minne
etc.); den nyttjade fysikaliska effekten
(termoelektricitet, fotoeffekt, halleffekt,
superkonduktivi-tet etc.), grundmaterialets kemiska karaktär
(metall, halvmetall, metalloid, oxid, sulfid etc.) eller
grundmaterialets fysikaliska karaktär.
I den föreslagna indelningen som i tabellen
återfinnes i kortfattad form (en helt uttömmande
inventering och systematisering är för övrigt ett mycket
tidskrävande arbete) har valts en indelningsgrund som
närmast baserar sig på grundmaterialets fysikaliska
karaktär men som tyvärr inte är särskilt logisk. Den
överensstämmer emellertid rätt väl med den
systematik som ofta används inom elektromaterialläran.
Man kan dessutom våga hoppas på att den valda
indelningen skall vara så flexibel att den — i
första hand genom tillägg av huvud- ocli
undergrupper — skall kunna inrymma material och
komponenter som utvecklas i framtiden.
Huvudgrupperna är tills vidare:
Ledare
Halvledare
Dielektrika
Magnetiska material
Luminescenta material
Dessa fem huvudgrupper är i sin tur indelade på
basis av den använda fysikaliska effekten på sätt
som framgår av tabellen. Denna tabell ger även
exempel på några organ och komponenter samt på några
elektrotekniska tillämpningar. Med full avsikt är
exemplen hämtade från såväl välkända och tekniskt
fullt etablerade områden, t.ex. resistiva
töjningsgi-vare och motståndstermometrar, som från mera
jungfruliga marker såsom molekylarförstärkare och
su-perresistivitet hos halvledare.
Avslutningsvis må framhållas att det finns många
aspekter på definitioner ocli systematik inom
FT-onirådet. Trots att detta område utvecklingsmässigt
är långt ifrån stabiliserat torde tiden nu vara
mogen att mera på allvar ta upp definitions-,
indelnings- ocli nomenklaturfrågor till en mera allmän
och gemensam debatt ocli behandling. Kan därvid
den här framförda betraktelsen vara till någon nytta
har den fyllt sitt ändamål.
34 ELTEKN I K 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
