Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 3 - Fjärrmanövrering av frånskiljare över rikstelefonnätet, av Carl-Gustav Nylund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Manöverlåda. Lös skylt visas i fig. 3.
Control box. Interchangeable sign card is shown
in fig. 3.
stället. Utrustningen där svarar med att återsända
signalpulser, som på sändarstationen indikerar
frånskiljarens drifttillstånd. Vanligt
telefonabonnemang erfordras vid sändarstationen, vars utrustning
är gemensam för samtliga mottagarutrustningar vid
frånskiljarna. Som framgår av fig. 1 utgöres
sändar-utrustningen av manöverlåda, sändare jämte ett 36 V
batteri med likriktare. Vid mottagarstället erfordras
telefonabonnemang, mottagare, ett 36 V batteri med
likriktare samt ett manöverdon för varje frånskiljare,
som skall fjärrmanövreras. Maximalt fem objekt kan
fjärrmanövreras per mottagare och uppkopplad
förbindelse.
Driftsynpunkter
I första hand har man tänkt att fjärrmanövrering
via rikstelefonnätet skulle kunna ersätta det
betydligt mera omständliga systemet med uppringningar
och beordrande av s.k. hjälpvakter. Vid en
driftstörning på en kraftledning är det av vikt att snarast
få den felbehäftade linjedelen bortsektionerad. Då
hjälpvakt måste anlitas för sektionering, kan det
dröja en avsevärd tid innan kontakt erhålles med
den hjälpvakt, som bor vid sektioneringspunkten.
Dålig väderlek såsom snöstorm med mörker kan
förlänga avbrottstiden för den felbehäftade linjen
genom att hjälpvakten har svårt att ta sig fram till
frånskiljarstället och utföra kopplingarna.
Med hjälpvaktsystemet är driftledningen liksom i
nedan beskrivna fjärrmanöversystem beroende av
telefonförbindelserna. Det är dock uppenbart att en
avsevärd tidsbesparing göres om den vakthavande
ingenjören eller montören själv kan manövrera
frånskiljarna ute i nätet.
Det bör framhållas, att ett arbetsbevis på en
linjesträcka, som frånskilts via fjärrmanöver ej kan
utfärdas. Det arbetsbefäl, som skall svara för en
reparation på en felbehäftad linjesträcka, som
frånskilts vid telemanöver måste besöka frånskiljaren
och förvissa sig om dess läge samt låsa den i öppet
läge. Motsvarande förfaringssätt gäller vid normala
kopplingar före t.ex. linjearbeten.
Manöverlåda, sändare och mottagare
Manöverlådan, fig. 2, som matas från
sändarutrust-ningen, är försedd med talanordning och fingerskiva,
vidare med fem miniatyrmanöverströmställare Ml—■
M5, en omkastare A med tre lägen, en omkastare B
samt säkringslarmlampa LL, upptagetlampa UL och
kontrollampa KL. Till manöverlådan hör lösa
skyltar, som kan sättas över manöverställarna, fig. 3.
Varje mottagarställe i kraftledningsnätet motsvaras
entydigt av en skylt.
Sändaren, fig. 4 t.v., består av en
tonfrekvensgene-rator och en tonfrekvensmottagare, vilka arbetar
med 1 900 Hz, en avräkningskedja Rll för
utsändning av pulser och en reläkedja R6S för mottagning
av pulser samt hjälpreläer för dessa funktioner.
I mottagaren, fig. 4 t.h., ingår en
tonfrekvensgene-rator och en tonfrekvensmottagare, vilka arbetar
med 1 900 Hz, en suminergenerator för upptagetton,
en avräkningskedja R6M för sändning och
mottagning av pulser, hjälpreläer för ovanstående samt tre
hjälpreläer för varje frånskiljare.
Arbetssätt
Före användning av utrustningen kontrolleras att
lamporna i manöverlådan är hela. Dessa skall lysa
då omkopplaren A fälles i läge 2.
Sändarutrust-ningens tonfrekvensmottagare och
tonfrekvensgene-rator provas genom att omkastare A fälles i läge 1
och omkastare B i läge 2. Om då
tonfrekvensutrust-ningen i sändaren fungerar, skall lampa KL lysa.
Manöverlådan, fig. 2, inkopplas till telefonnätet
genom att omkopplare A fälles i läge 1, varvid lampa
UL tändes. Med hjälp av fingerskivan och
hörtelefonen uppringes frånskiljarstället på vanligt sätt,
varvid upptagetton erhålles från mottagaren.
Därefter utdrages manöverställaren (Ml—M5) ett
ögonblick från den frånskiljare, som skall manövreras,
varvid upptagettonen upphör. Därvid sluter ett relä
i avräkningskedjan Rll i sändaren, fig. 4, och efter
tillslag av R13S utsändes en ton på 1 900 Hz till
mottagaren och reläkedjan R6M i denna göres klar för
mottagning av ett pulståg. Detta utsändes
automatiskt efter 2 à 3 s från sändaren och består av 6—10
pulser beroende på vilken frånskiljare det gäller,
tab. 1. I mottagaren går dessa pulser ut till den
avsedda frånskiljaren, varvid R22-1 (eller R22-2—
R22-5) slutes och därefter R27, som blockerar
manöverkretsarna för de andra frånskiljarna. En
omkoppling sker nu automatiskt i sändaren, varefter
kvittens erhålles från mottagaren att rätt frånskiljare
inkopplats för manöver. Kvittensen mottages i form
av ett pulståg vars längd bl.a. beror på frånskiljarens
tillstånd (inlagd eller öppen), en eller sex, två eller
sju pulser osv., tab. 1. Reläkedjan R6M i mottagaren
användes härvid som avräkningskedja, varvid R13M
ligger slutet. Sedan pulsserien har utsänts sker
Fig. 3. Lös skylt till manöverlåda.
Interchangeable sign card for the control box.
ELTEKNIK 1959 1 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
