Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 3 - Dimensionering och analys av effektoscillatorer och likspänningsomvandlare med transistorer, av Björn Krüger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med hänsyn till ekv. (30) kan transformatorns
ut-nyttjningsfaktor gs skrivas
9s=p} =
j/m’ —2m- ]/l + q
(41)
Sambandet visas i fig. 19. Utnyttjningsfaktorn (för
m > 3) är praktiskt taget oberoende av m och man
kan med god approximation sätta g0,5.
Fig. 19. Transistorns utnyttjningsfaktor Gs och
transformatorns utnyttjningsfaktor gs som funktion av m.
Graph over the coefficient of utilization Gs of the
transistor and the coefficient of utilization gs of
the transformer.
Fig. 20. Likspänningsomvandlare för hög
spänningsomsättning med strömåterkoppling. Den
återkopplade strömmen förstärkes i transistor 1.
D.c. converter with current feed-back for a high
voltage ratio. The feed-back current is amplified
in transistor 1.
Fig. 21. Likspänningsomvandlare med strömåterkoppling
och diodbegränsning av återgångsspänningen.
D.c. converter with current feed-back and diod
limiting of the fly-back voltage.
Kopplingsvarianter
Omvandlarna enligt fig. 11 har två begränsningar.
Dels är transformatoromsättningen begränsad av
transistorns strömförstärkning och dels är den ena
utgångsklämman gemensam med en batteriklämma.
Omsättningen kan ökas om den återkopplade
strömmen förstärkes i en transistor enligt fig. 20.
Transistor 1 erhåller strypspänningen under återgången
genom kapacitiv spänningsdelning och transistor 2
erhåller strypspänning från återkopplingslindningen
ns. Rbi ger transistor 1 en lämplig arbetspunkt för
att förhindra relaxationssvängningar och
begränsar strömmen under svepet i lindning n3.
Med en strömtransformator kan utgång ocli batteri
isoleras. Vidare kan strömtransformatorns
omsättning anpassas till huvudtransformatorns omsättning
och omvandlaren kan utföras med godtycklig
omsättning. Strömtransformatorn kan valfritt läggas i
huvudtransformatorns primär- eller sekundärkrets.
För att minska förlusterna i huvudtransformatorn
kan man låta svepet begränsas av mättningen i
strömtransformatorn.
I kopplingarna i fig. 11 sker begränsningen av
återgångsspänningen med en kondensator. Denna
begränsningsprincip möjliggör god utnyttjning av
transformatorn, men av fig. 19 framgår, att m skall vara
större än 3, dvs. en likriktare med hög
spärrspänning erfordras. Även vid strömåterkoppling kan
återgångsspänningen begränsas med en diod, vilket visas
i fig. 21. Återgångsspänningen begränsas av
lindningen n4 och dioden D2 och spänningens storlek
bestämmes av omsättningsförhållandet mellan n, och n.u
Kurvformen är rektangulär och eftersom
utgångsspänningen hålles konstant av
glättningskondensa-torn C3 gäller
E-n2 = (yKEmax-E)m (42)
Kopplingen enligt fig. 21 har samma goda start- och
driftegenskaper som kopplingarna i fig. 11, men
transformatorutnyttjningen blir sämre.
Den mottaktkopplade oscillatorn med
strömåterkoppling
Denna koppling visas i sina enklaste former i
fig. 22. Oscillatorns ström- och spänningskurvor har
fyrkantkurvform och förenar den mottaktkopplade
oscillatorns fördelar med den strömåterkopplade
oscillatorns fördelar. Kopplingen möjliggör således
den bästa utnyttjningen av transistorer och
transformator, samtidigt som den ger hög verkningsgrad
inom ett stort belastningsområde. Fig. 23 visar den
uppmätta verkningsgradskurvan och utspänningen
vid konstant inspänning och varierande belastning
för en utförd omvandlare.
Följande komponenter används i kopplingen enligt
fig. 22 a. Transistorer: 2 st. OC 604 spec.
Transformator: Kärna 2 st. Philips Ferroxcube 56907 12/3 A.
Lindning ^ = nt’ = 40 varv, d = 0,30 mm, bifilärt
lindade; n2 = n2’ = 480 varv, d — 0,12 mm; n3 = 10
varv, rf = 0,12 mm. Dioder: 2 st. kiseldioder.
Frekvensen vid fullast är 1,7 kHz.
Användningsområden
Strömåterkoppling medför huvudsakligen två
fördelar: Goda startegenskaper och hög verkningsgrad
över ett stort belastningsområde. Den mottaktkopp-
ELTEKNIK 1959 1 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
