Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 4 - Morgonfel på 120 kV-linjer genom ormvråk, av Ture Persson - Termoelektrisk generator med plasma - Radarföljning av radioaktiva moln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är stolpkonstruktionerna troligen inte lika lämpliga
för ormvråkarna som jaktstolpar, i varje fall inte
när stödisolatorer används.
Motåtgärder
Av tabell 1 framgår att samtliga fastställda och
besiktigade fel förekommit på en ytterfas, dvs. vid
stolpregelns ände. Platsen mitt på regeln tycks
således inte vara lika attraktiv för fåglarna, kanske
delvis beroende på att faslinorna och de båda
jordlinorna som är förlagda på stolptopparna är något
hindrande för utflygning från regelns mitt.
Det gäller således att göra stolpreglarna ovanför
ytterfaserna obekväma för ormvråkarna. Detta kan
ske på flera sätt. Vi har valt den i detta fall enklaste
vägen, nämligen att på regeländarna montera ett
par impregnerade brädbitar som är försedda med
uppåtriktade spik. Spikavstånd ca 25 mm, fri
spiklängd ca 25 mm. Fig. 6 visar en sådan "spikmatta".
Om några år anger erfarenheterna huruvida
åtgärden är lämplig eller ej. Vid nybyggnad av linjer i
dessa trakter bör man troligen redan från början
vidtaga lämpliga åtgärder.
Slutord
Morgonfel har vid Sydkrafts 120 kV-linjer i Skåne
i 9 närmare undersökta fall, utgörande samtliga fel
av okänd orsak under den tid fellägena kunnat
fastställas, visat sig med största sannolikhet orsakade av
ormvråk. Ormvråken tömmer tarmen i gryningen
och spillningsstrålen kan då inleda överslag. För
att förebygga sådana fel bör stolpregeln ovanför
ytterfaserna göras olämplig för fåglarna att sitta på.
Fig. 6. Spikbräda för montering på regeländarna
Nail board for mounting on the crossbar ends.
Fig. 5. Tidpunkter för samtliga morgonfel på
120 kV-nätet åren 1916—58.
Heldragen linje = solens uppgång
Streckad linje = en halvtimme före
respektive efter soluppgången
• Undersökta fågelfel enligt tabell 1
© övriga morgonfel enligt tabell 2
+ Morgonfel på övriga 120 kV-linjer
i nätet
Sunrise interruption times on the 120
kV network during 1946—58.
Solid line = sunrise time
Dashed line = half an hour before
and after sunrise
• Examined interruptions caused by
birds according to table 1
© Remaining sunrise interruptions
according to table 2
+ Sunrise interruptions on other 120
kV lines of the network
Eftersom morgonfelen utgjort ca 70 % av samtliga
utlösningar på dessa linjer torde driftsäkerheten
härigenom förbättras avsevärt. Efter några år bör man
således i driftstatistiken kunna se om de vidtagna
åtgärderna fyller sitt syfte.
För Sydkrafts 120 kV-nät som helhet har
morgonfelen 1946—1958 utgjort ca 23 % av samtliga
utlösningar. En markerad anhopning av morgonfelen till
linjerna i Skåne med undantag av nordvästra delen
kan konstateras.
Litteratur
1. George E E, Brownlee W R: Interruptions to Lines Concentrated
at Sunrise—Why? Electrical World, oktober 10, 1931 s. 658—661.
2. Meyer H: Der Erdschlusswischer in Hochspannungsnetzen. ETZ,
7 okt. 1943, s. 533—537.
3. Meyer H: Der Erdschlusswischer in Hochspannungsnetzen. ETZ,
1 sept. 1952, s. 537—541.
4. Schär F: Der Erdschlusswischer in Hochspannungsnetzen, referat.
Bull. SEV 1952 nr 26 s. 1083—1034.
5. Meyer H: Briefe an die Redaktion — "Der Erdschlusswischer in
Hochspannungsnetzen". Bull. SEV 1953, nr 13 s. 586.
6. Schär F: Briefe an die Redaktion — "Der Erdschlusswischer in
Hochspannungsnetzen". Bull. SEV 1953, nr 14 s. 639—640.
7. Borden H L: Visual Flashover Indicator. Electrical World, 7 maj
1949, s. 71.
8. Olssön V: Med fåglar framför kameran. FOTO nr 5 1956, s. 23
(22—25).
Termoelektrisk generator med plasma
En termoelektrisk generator, där den ena metallen i
termoelementet ersatts av en plasma, är under
utveckling vid Los Alamos Scientific Laboratory i USA. En
arbetande modell är redan byggd och uppges ha en "driving
force" (troligen avses termokraft) som är 1 000 gånger
större än vad som kan uppnås med konventionella
metall-termoelement. Anordningen anses att komma få
betydelse i samband med omvandling av nukleär energi till
elektrisk energi (Product Engineering, 1 dec. 1958 s. 10).
Radarfüljning av radioaktiva moln
Identifiering och följning av radioaktiva moln med hjälp
av radar tillämpas alltmer i USA. Man har därvid
närmast nyttjat samma radarsystem som funnit användning
för meteorologiska ändamål och de har visat sig vara
mycket effektiva för mätning av molnens storlek och
förflyttningar. En särskild fördel med radarföljningen är att
den kan tillämpas även nattetid (Signal dec. 1958).
.66 ELTEKNIK 1959
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
