- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 2. 1959 /
77

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stabilitetsproblem och dimensioneringsprinciper vid det svenska överföringssystemet, av Lars Norlin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stabilitetsproblem och
dimensioneringsprinciper vid det svenska
överföringssystemet

Civilingenjör Lars Norlin,

Kungl. Vattenfallsstyrelsen, Stockholm

621.315

The supply of electric energy in Sweden has
hitherto been essentially based upon hydroelectric power,
to the greater part situated in the northern half of
the country, while the thermal power plants in
southern Sweden have been developed in first hand
to secure the power balance during dry years. As
the consumption of electricity is to about 85 %
situated in the southern parts of the country, the
Swedish power transport is characterized by the
long distances, making stability conditions one of
the main factors of the transmission problems.
During the next 10 years the share of thermal power
will be extended, but the main part of the load
increase will still be supplied by hydro power,
utilizing new water falls higher and higher up in
the north. The amounts of transported power as well
as the transmission distances will increase.

For the power transport in Sweden considerable
cost savings have been obtained by using 400 kV —
introduced in 1952 — as system voltage instead of
200 kV. In the middle 1950’s, detailed calculations
were made in order to find out if a still higher
voltage would be more economic. These investigations
did, however, show very slight reductions in the
transmission costs by changing from 400 to 500 or
600 kV. Therefore, the Swedish State Power Board
has decided to have 400 kV even for the new
lines.

At present the transmission system from the north
to the south of Sweden consists of three 400 kV and
six 200 kV lines. This article discusses the stability
problems of this system and gives the principles
when planning the extension of the 400 kV network.

För det svenska storkraftsystemet med dess långa
överföringsavstånd gäller delvis något annorlunda
principer vid dimensioneringen än för de vanliga
distributionsnäten. Detta sammanhänger dels med
att effektöverföringen på storkraftsystemet icke
enbart är beroende av belastningen och ej helt följer
dess variationer, dels med att detta näts tekniska
överföringsförmåga icke begränsas enbart av
linjernas strömbelastning och spänningsfallen utan även
i hög grad av de synkrona stabilitetsförhållandena.
Nätets stabilitet visar sig vara beroende, förutom av
överföringens storlek, även av
produktionsfördel-ningen i nätet. På grund härav är det à priori icke
säkert att stabilitetsförhållandena på nätet är svårast
under vintern då belastningen är störst.

Bestämning av överföringsbehovet

överföringsbehovet från Norrland till Mellansverige
är icke endast en funktion av belastningen i
mellersta och södra Sverige utan är även beroende av
hur man utnyttjar den där tillgängliga vatten- och
värmekrafteffekten. Vid bestämning av den optimala
överföringen visar det sig vara ekonomiskt att under
höglasttid i första hand utnyttja den södra
vattenkrafteffekten maximalt samt att dessutom täcka ca
10 % av toppbelastningen med ångkrafteffekt.
Härvid har förutsatts att värmekraftutbyggnaderna helt
bestäms av energibehovet under torrår, varför
effektkörningen ej bör belastas med någon fast kostnad
utan endast med den "rörliga" start-, drift-,
reparations- och underhållskostnaden. Det lönar sig således
icke att utbygga överföringssystemet — som måste
dimensioneras med hänsyn till stabiliteten — för de
högsta belastningstopparna, som har kort
utnyttjningstid och som skulle medföra mycket stora
gränsförluster hos överföringen.

För Vattenfalls del innebär detta att man under
första hälften av 1960-talet bör täcka
toppbelastningen med ca 350 MW vattenkraft och 300 à 350 MW
ångkraft i mellersta Sverige. För de övriga
kraftföretagen, som svarar för ungefär hälften av
överföringen, gäller liknande siffror.

Med den nämnda principen att täcka
toppbelastningen kommer överföringens utnyttjningstid att bli
av storleksordningen 6 500 timmar.

Stabilitetskrav

Innan man kan fastställa erforderliga
förstärkningsåtgärder på överföringsnätet, måste man klargöra,
dels vilka krav man bör sätta på systemets statiska
och dynamiska stabilitet, dels vid vilka
belastningsfall stabilitetsförhållandena på nätet är svårast.

Ett första krav är givetvis, att synkronismen mellan
maskinerna skall kunna upprätthållas vid lugn,
ostörd drift, dvs. att systemet skall ha vad man
brukar benämna statisk stabilitet vid den högsta
överföringen. Emellertid visar det sig ej ekonomiskt att
dimensionerna nätet enbart med tanke på statiska
stabiliteten; vid en sådan dimensionering kommer
nämligen varje fel, även enfasiga, på 400 kV-nätet
och många fel på 200 kV-nätet att leda till
totalsammanbrott. Det lönar sig därför ur störningssynpunkt
att dimensionera nätet så rikligt, att
totalsamman-brott undvikes vid de allra flesta ledningsfelen. Väges
störningskostnaderna mot kostnaderna för ökad nät-

ELTEKN IK 1959 77 0]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:19:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1959/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free