Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mikrovågor per tråd, av B P - 1960 Solid-State Circuits Conference - Informationsdag om det fasta tillståndets elektronik - Nomenklatur för kärnenergi - Amerikanska carcinotroner för hög effekt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mikrovågor per tråd
Upptäckten, att mikrovågor kan överföras via en med
ett dielektrikum omgiven tråd, har tillfört
kommunikationstekniken en ny utmärkt transmissionsledning. De första
försöken med sådana strålningsfria ytvågor utfördes av
fysikern George Goubau, och denna typ av
transmissionsledning benämnes efter honom G-ledning. Den är av
speciellt intresse för frekvensområdet 100 till 1 000 MHz, där
enkla och effektiva sändarrör finns, men där förlusterna
i en koaxialledning är höga.
Excitationen av den strålningsfria moden på G-ledningen
åstadkommes genom att ytterröret i en koaxialledning
utvidgas till en konisk tratt. Härvid fås en bredbandig
övergång och en impedanstransformering från
koaxialledning-ens 60 ß till G-ledningens ca 360 Q. Den sistnämndas
förluster per längdenhet ät ca 1/6 av koaxialledningens. I
praktiken blir förlusterna något större, bl.a. beroende på
den strålning, som uppkommer vid riktningsändringar och
på grund av trådens nedhängning. Även
upphängningsanordningarna och eventuella nära tråden befintliga
föremål kan bidra till att öka förlusterna. Om ytterdiametern
på G-ledningens dielektrikum är två gånger metalltrådens
diameter, kommer 90 %> av hf-fältet att vara koncentrerat
inom en radie av 1,8 m vid 100 MHz och 0,15 m vid 1 000
MHz. Främmande föremål bör alltså ej finnas närmare
ledningen än vad dessa värden anger.
Upphängningsanordningarna kan utföras mycket enkelt, t.ex. i form av
V-formade nylontrådsslingor. Vid en typisk ledning med ett
stolpavstånd av 45 m ger nedhängningen en dämpning
av 0,3 dB/km, närbelägenhet av stolpar m.m. 0,6 dB/km
och riktningsändringar 1,8 dB/km. Eftersom ledningens
egendämpning är av storleksordningen 8 dB/km blir de
totala förlusterna ca 10 dB/km. Hos en koaxialledning är
vid det här betraktade frekvensområdet förlusterna 100 à
150 dB/km. G-ledningens förluster ökas föga av regn, snö
eller rimfrost. Tjocka avlagringar av blötsnö eller is
inverkar emellertid märkbart.
G-ledningen kan överföra mycket höga effekter, eftersom
värmeavledningen i form av konvektion och strålning är
mycket god. Dess bandbredd är av storleksordningen 100
MHz.
De praktiska erfarenheterna av G-ledningar har visat, att
anläggnings- och underhållskostnaderna endast utgör 25 %
av motsvarande kostnader för koaxialledningar. Genom
att sätta upp G-ledningar längs redan befintliga
stolp-system, t.ex. parallellt med kraftledningar eller
elektrifierade järnvägar, reduceras naturligtvis kostnaderna
ytterligare. Kommunikationsproblemet mellan tåg och
stationer skulle samtidigt kunna lösas på detta sätt och
t.o.m. möjliggöra överföring av TV-bilder. Ett
G-lednings-system kan även i vissa fall med fördel tänkas ersätta
allmänna TV-sändare och kan naturligtvis bli av största
betydelse för TV-nät av industriell eller annan enskild
typ. (T Hafner i Electrical Engineering mars 1959 s.
220—224).
BP
1960 Solid-State Circuits Conference hålles den 10—12
februari 1960 i Philadelphia, Pennsylvania, USA.
Programmet omfattar kretsteknik baserad på det fasta tillståndets
elektronik, t.ex. mikrominiatyrisering och mikromoduler,
minnesorgan, logiska kretsar, presentationsanordningar,
mottagare med molekylarförstärkare eller
reaktansförstärkare, kryotroner och andra elektroniska
lågtemperaturan-ordningar.
Närmare upplysningar kan erhållas genom Tudor R.
Finch, Chairman, 1960 Solid-State Circuits Conference,
Bell Telephone Laboratories, Murray Hill, New Jersey,
USA.
Informationsdag om det fasta tillståndets
elektronik
Vid FOA 3 hölls den 26 maj 1959 en för försvaret intern
informationsdag om det fasta tillståndets elektronik.
Avsikten var att belysa nuläge och utvecklingstendenser
beträffande viktiga grupper av aktiva organ baserade på
elektroners rörelser i fasta kroppar. Några viktiga
krets-och systemtillämpningar behandlades även. Sådana
FT-organ, t.ex. lf-transistorer, som redan mera allmänt
etablerats, behandlades däremot inte i större utsträckning.
Föredragen och diskussionerna bevistades av ca 200 ingenjörer
från försvaret.
I FOA 3-chefen Nils-Henrik Lundquists frånvaro hölls
inledningsanförandet av Rolf Moore. Därefter talade Rolf
Gezelius om FT-områdets omfattning och allmänna
utvecklingstendenser samt Staffan Ulvönäs om icke
konventionella strömkällor, berörande bland annat solceller,
atombatterier, termogeneratorer och batterier med fast
elektrolyt. Per Erik Ljung gav en översikt av ferriter och deras
användning inom mikrovågstekniken (Elteknik juni 1958
s. 103—108) och lämnade därvid även exempel på
ferrit-komponenters kretstekniska användning. Om
elektrolu-minescenta ljusförstärkare och minnen (Elteknik maj 1959
s. 81—88) talade därefter Bertil Peterson.
Efter lunchpausen återkom Rolf Gezelius med ett
föredrag om några speciella komponenter, nämligen
zener-dioder, spänningsstyrda kondensatorer, olika
utförings-former av Shockleys fyrskiktselement samt något om
hf-transistorer. Därefter talade Herbert Steyskal om
molekylär- och reaktansförstärkare (Elteknik nov. 1958 s. 143
—150), ett område som kan bli av fundamental betydelse
särskilt för mikrovågstekniken. Dagen avslutades med tre
föredrag om systemtillämpningar av FT-organ, nämligen
inom radar- och motmedelsteknik av Sture Risberg, för
logiska kretsar och minnen (kryotroner, tunna magnetiska
filmer m.m.) av Olof Carlstedt samt mera allmänt inom
databehandlingsteknik av Björn Nilsson.
Trots att nästan samtliga föredragshållare i förväg hade
uttryckt sitt djupa missnöje med den alltför korta tid, i
allmänhet en halvtimme, som ställts till deras förfogande
föreföll åhörarna av de många frågorna och den livliga
diskussionen att döma att ha fått en god inblick i
FT-organens fördelar och nackdelar med tanke på framtida
militära applikationer.
Nomenklatur för kärnenergi.
Inom SMS och TNC är under utarbetning ett förslag till
terminologi för området kärnenergi och man kommer att
redovisa ungefär 500 termer med tillhörande definitioner.
Ett första avsnitt har publicerats och kan rekvireras från
Sveriges Mekanförbunds Standardcentral, Fack,
Stockholm 16.
Amerikanska carcinotroner för hög effekt. Carcinotronen
eller backvågsröret är ett mikrovågsrör av franskt
ursprung, som kan generera kontinuerlig effekt avslämbar
över ett stort frekvensområde. För generering av effekter
av storleksordningen 100 W används den variant som
brukar kallas M-carcinotron och som karakteriseras av
att den arbetar med korsade magnetiska och elektriska
fält. Jämte de franska rören börjar det nu finnas
amerikanska rör på marknaden. Som exempel kan nämnas
QK 634 och QK 625 från Raytheon Mfg Co. Den första
ger 150 W uteffekt i området 8 150—11 000 MHz och den
andra 180 W i området 2 500—3 300 MHz. Även Litton
Industries tillverkar M-carcinotroner för
mikrovågsområdet.
ELTEKNIK 1959 1 119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
