- Project Runeberg -  Elteknik : Tidskrift för elektrisk kraftteknik, teleteknik och elektronik / Årgång 2. 1959 /
148

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syntetisk brytarprovning i Ryssland, av B Thorén - Tidskrifter - Infrarödtekniken - Brown Boveri Mitteilungen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Syntetisk brytarprovning i Ryssland

Ryssland har inget stort högeffektlaboratorium utan
man har hittills klarat sin brytarutveckling med hjälp av
syntetisk provning. Sedan 1947 har man vid Leningrads
polytekniska institut lagt ned ett betydande
forskningsarbete på att få fram en lämplig syntetisk koppling och
även kommit fram till en praktiskt användbar sådan, fig. 1.

Huvudkretsen utgöres av en svängningskrets L1C1 och är
dimensionerad att lämna full ström till provbrytaren B
vid en frekvens av 50 Hz. Kretsens spänning är
emellertid betydligt lägre än den önskade brytspänningen. Strax
före huvudströmmens nollgenomgång inkopplas en
hjälp-krets L2C2, som också är utförd som en svängningskrets
och dimensionerad att i serie med huvudkretsen lämna
full återvändande spänning till provbrytaren. Inkoppling
sker med hjälp av donet 2 vid en sådan tidpunkt att
strömmen i hjälpkretsen går genom noll något senare än
i huvudkretsen, fig. 2a. Hjälpbrytaren A genomflyts av
differensen mellan de båda svängningskretsarnas
strömmar och kommer därför att bryta före provbrytaren. Efter
detta ögonblick bestäms strömmen genom provbrytaren
helt av de nu seriekopplade svängningskretsarna, varför
återvändande spänningen över provbrytaren också blir
korrekt. Av vikt är att strömderivatan vid
nollgenom-gången är densamma som vid brytning av full effekt.
Detta kan lätt uppnås genom lämpligt val av
hjälpkret-sens parametrar. Genom att hjälpkretsen ar utförd för
högre frekvens än huvudkretsen, blir dess effekt relativt
måttlig. Inställning av återvändande spänningens
branthet kan ske med hjälp av en kondensator parallellt över
provbrytaren.

Med den beskrivna anordningen kan endast brytare med
högst en halvperiods ljusbågstid provas. Skulle brytaren
missa vid strömmens första nollgenomgång, kan man
emellertid upprepa provet med två halvperioders
ljusbågstid, varvid hjälpkretsen inkopplas först strax före andra
halvperiodens slut, fig 2b. Fördröjningen sker med hjälp
av donet 2, som i princip består av två seriekopplade
gnistgap med spänningsstyrning från RC-kretsar med
in-ställbar tidkonstant. Skulle provbrytaren missa även
denna brytning kan provet upprepas med tre halvperioders
ljusbågstid, fig. 2c, osv.

Donet 3 är till för att ge säker återtändning i
provbrytaren i de fall provet utförs med flera halvperioders
ljusbågstid och spänningen från huvudkretsen ej är
tillräcklig för återtändning. Ätertändningsdonet består i princip
av en eller flera stötgeneratorer, som automatiskt in-

Fig. 2. Strömmar i svängningskretsarna. ström i
huvudkretsen, i2 ström i hjälpkretsen, tx hjälpbrytarens
kontakter öppnas, t2 hjälpkretsen inkopplas, a, b, c
prov med en, två resp. tre halvperioders
ljusbågstid i provbrytaren.

kopplas då återvändande spänning uppträder över
prov-brytarens kontakter.

Huvudkretsen kommer givetvis att urladdas under ett
svängningsförlopp, framför allt på grund av
energiutvecklingen i brytarna A och B. För att kompensera den härav
följande minskningen av strömmen ansluts en krets 1,
som i princip även den består av en svängningskrets, till
huvudkretsen. Genom lämpligt val av dessa båda kretsars
frekvenser kan man uppnå att energi under viss tid
tillförs huvudkretsen från den kopplade kretsen, varigenom
strömmen i huvudkretsen kan hållas konstant åtminstone
under några perioder.

För brytarprov har man uppfört en anläggning som
arbetar enligt den ovan beskrivna principen och tillåter
prov på brytare med flera halvperioders ljusbågstid med
effekter upp till 2 500 MVA (Kaplan V V, Nasatyr V M.
Provning av högspänningsbrytare med flera halvperioders
ljusbågstid i en tvåfrekvenskrets. Trudy LPI (1958): 195
"Högspänningsteknik"). B Thorén

Tidskrifter

Infrarödtekniken belyses både allmänt och detaljerat i
septemberhäftet 1959 av Proc. IRE. Detta specialnummer
innehåller inte mindre än 52 uppsatser fördelade på sex
sektioner, nämligen allmänt om infrarött, historiska
aspekter, infrarödfysiken, infrarödsystem, tillämpningar av
infrarödtekniken samt en bibliografi på 101 referenser om
infrarött. De ca 235 sidor av häftet som behandlar infrarött
ger en ytterst fullkomlig bild av infrarödfysiken och av
infrarödteknikens nuvarande och tilltänkta användning för
spaning, navigation samt för industriella och medicinska
ändamål.

Fig. 1. Syntetisk koppling med dubbla svängningskretsar
för brytarprovning. L1C1 huvudkrets, L2C2
hjälp-krets, A hjälpbrytare, B provbrytare, 1 kopplad
krets med uppgift att hålla strömmen i
huvudkretsen konstant viss tid, 2 don för inkoppling av
hjälpkretsen, 3 don för återtändning av provbrytaren.

Brown Boveri Mitteilungen ägnar sitt junihäfte 1959 helt
åt problem kring strömförsörjningsanläggningar och
magneter för Cerns 25 GeV-protonsynkrotron i Genève. Trots
att den ger högre energi än alla andra liknande
anläggningar, har man lyckats hålla nere vikten hos magneterna
på en fördelaktigt låg nivå.

.148 ELTEKNIK 1959

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:19:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/elteknik/1959/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free