Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berusade. Och det täcka intagande barnet Emelie var inkastad i detta virrvarr av lössläppta lidelser.
Ofta lyftades hon upp på en tröttnad och vilande dansörs knä, som höljde henne med jollrande smekningar och avsiktslösa kyssar, under det någon valsör mera betydelsefullt lade armen om livet på hennes syster, Hanna.[1]
»Vid den här tiden borde ditt lilla huvud ligga på en kudde och du borde sova gott», sade den vackre ynglingen, som nyss dansat med Laura, och han fattade härvid om Emelies lockiga hår samt vände hennes ansikte upp emot sig.
Han hade emellanåt språkat med henne och hon betraktade honom redan som en gammal bekant.
»Jag tycker om att se på dansen», svarade hon.
»Måtte väl det», inföll Laura, i det hon förd av en ny kavaljer svävade bort, »hon är ju elev vid baletten.»
»Det är en skön skola», anmärkte på bruten svenska en närstående mörkhyad man, vars regelbundna, hånfulla, trötta ansikte och lugna, obesvärade hållning tillkännagav aristokraten. »Det är en skön skola, som den lilla här växer upp i.»
»Jag går inte i någon skola alls.»
Barnets naiva uppfattning kom gentlemannen att kasta en sarkastisk blick på ynglingen, och som världen ännu ej gjort denne helt och hållet känslolös, var det icke utan ett visst medlidande som han betraktade henne.
»Det var skada du inte går i skola», sade han. »Du sade ju nyss att du tänker bli aktris... är du inte road av att läsa?»
»Inte så värst...»
»Men det behövs om man vill bli en bra aktris.»
Emelies klara blå ögon sågo upp till honom. »Måste man då nödvändigt gå i skola?»
»Det ser ut som om den frågan gällde liv eller död för dig», sade han skrattande. »Jag tror vi ha samma smak... för min del gjorde boken mig inte heller något synnerligt nöje.»
»Det går inte an», inföll hon och såg nästan lillgammal ut. »Det går inte an att man helt och hållet lever som en vildfågel.»
»Nej, det har du rätt i... det behövs allt något annat...»
»Något annat?» Där hörde hon återigen de ord hon så mycket grubblat på. »Och vad är det då?» frågade hon enträget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
