- Project Runeberg -  Emelie Högqvist : romantiserad skildring /
47

(1915) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon icke kunde tillbakahålla ett kvävt jämmerrop. »Jag glömmer jämt att hålla mig stilla», fortfor hon livligt, »försiktighet är olyckligtvis inte min svaga sida. Här vid kungliga scenen går allt sin gilla gång», fullföljde hon en smula betänksamt, »om du stannar här, riskerar du att bli nittio år, innan man tilldelar dig någon roll...»

»Ja, det är sköna utsikter...»

»Ett kringresande sällskap har sällan ett stort förråd med förmågor, om det ens har några och en lycklig slump kunde ju göra, att du snart nog fick försöka vad du duger till...»

»Du sätter liksom nytt liv i mig, Hanna... ack, jag ville så gärna sluta vid baletten...»

»Den är inte något, det har jag bäst fått pröva på... Nå, mig kvittar det lika, men du grämer dig över att ständigt bli undanskuffad, och det blir säkert din lott om du stannar... naturligtvis är du ännu för mycket barn att bli använd...»

»Tror du inte man skulle kunna anse mig vara sexton år?»

»Nej, det tror jag sannerligen inte», sade Hanna skrattande. »Din gröna ungdom sticker för mycket fram mellan klänningsvecken ...»

»Således en alldeles för kantig älskarinna ...»

»Och ditt organ ...»

»Det hör jag då jämt talas om», avbröt Emelie och med komisk förtvivlan ropade hon: »ack, gnäll inte så!... tala tydligare!... bland alla eleverna finns ingen som talar så illa som ni!...»

»När du får ett par år till på nacken blir det väl bättre och då bör du tala med Selinder... han har alltid varit snäll och nekar nog inte att rekommendera dig...»

»Jag önskar den tiden väl vore kommen... att hänga på här hemma är inte för roligt.»

»Du skall inte bry dig om att grubbla över vår ekonomi», inföll Hanna. »Lita på mig, att det inte skall dröja innan vi få det någorlunda bra igen... mina konstnärsanlag», tillade hon muntert, »äro måhända inte så rikt utvecklade som mitt födgeni... jag hade inte slitit ut barnskorna innan jag fick börja med litet av varje. Vi äro ju inte ovana vid svårigheter... det var jag, som väckte tanken på att hålla baler och detta förslag släpper jag inte så lätt.»

»Du får likväl medge, att vi äro i en mer än tråkig belägenhet ...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:20:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emelie/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free