Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hovsekterns vackra och uttrycksfulla ansikte blev i hast likt ett solsken.
»Det låter höra sig», sade han.
»Om Emelie inte kommer att duga till annat, skall hon åtminstone duga till att visa sig, det lovar jag... således avgjort att ni nu är välbeställd aktris», och med en vänlig nick lyssnade han till flickans tacksägelser. »När bär det egentligen av, herr hovsekter?»
»Måndag åtta dagar tänker jag ha allt ordnat för vår konstturné», härvid sände han Emelie en imponerande blick, i det han fullföljde: »Ni kan åka tillsammans med mamsell Höök och vid tillfälle råder jag att ni böra inackordera er i samma familj; detta blir billigare och ni ha på samma gång muntert sällskap av varandra», och en spansk grand av det blåaste blod hade icke kunnat göra en noblare rörelse än den, varmed han nu avskedade henne.
»Gratulera en välbeställd aktris», ropade Emelie kort härefter mot Hanna, som hon fann ensam hemma, och i samma andedrag skildrade hon sina nyss genomgångna känslor och sitt ständiga svävande mellan hopp och fruktan.
»Om direktör Selinder inte kommit, hade jag fått vända om med oförrättat ärende... han är en ängel.»
»Eller också gör han detta i glädjen över att bli dig kvitt...»
»Kanske litet av varje», skrattade Emelie. »Jag önskar endast att mamma inte vore alltför uppbragt.»
»Hon lugnar sig väl när det fått gå om en tid... för tillfället tror jag nog hon tycker, det hon kokat ihop en dålig soppa åt sig.»
»Vad är det för soppa, ni talar om?» ropade Jean, som stormade in, »jag är hungrig som en varg», och han snokade omkring i det tomma skåpet. »Ett kungarike för en tallrik ärter...!»
»Och det blir således utav, att du skall ifrån oss, Emy», fortfor han, i det han snappade upp några ord av systrarnas samtal, »jag önskar, att jag också skulle få komma ut i världen... ja, länge stannar jag inte hemma...! När man inte som gäst kan gå på krogarna för att få litet i västen, är bäst att infinna sig där som kypare... eller hur? Vad säger du om mitt levnadsmål, Emy?»
»Ett första klassens hotell, om jag skall gilla det!»
»Det var katten, vad vi på en gång råkat göra upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
