- Project Runeberg -  Emelie Högqvist : romantiserad skildring /
90

(1915) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det är naturligtvis mycket ledsamt», återtog han efter en liten tystnad, »och i många fall bekymmersamt, att mamsell Blom inte kan fylla sin plats... Men vad sjukdomen särskilt beträffar, så har läkaren lovat ägna henne all nödig tillsyn samt arrangerar dessutom, att hon får någon pålitlig person, som kan sköta henne... jag bekostar alla behövliga utgifter», tillade han på sitt vanliga storartade sätt.

»Ja, nu återstår det för mig», fortfor han, »återstår det för mig inte något annat än att söka få reda på mamsell Bloms roller», och med högst egen hand framletade han dem ur en av hennes koffertar, och i det han överlämnade dem till Emelie, bad han henne redan under resan ögna igenom en och annan.

»Jag vet, min själ, inte något annat sätt att dra mig ur knipan», sade han förtroligt till herr Malm. »Ingen av de andra fruntimren skulle passa, det vet jag med säkerhet...»

»Våga, vinna!» inföll herr Malm, som svepte en gammal kappa kring Emelie, »gå nu på i ullstrumporna, min docka», viskade han.

»Det är ju smickrande», sade herr Hartman, som, huru högt han än tillbad Emelie, ändå kände sig en smula konsternerad över att, i stället för erbjuden sjuksköterska, finna henne utnämnd till första älskarinna. »Mycket smickrande att hovsektern tilltror er kunna övertaga mamsell Bloms roller.»

»Ja, ja, de där rollerna äro inte lättare, därför att de inte äro rätt naturliga», inföll herr Malm skrattande.

»Jag är redan yr i mössan... vad skall det inte då bli när jag första gången vågar mina vingar i de högre rymderna...»

»Inbilla er, att ni är en örn och flyg direkte mot solen!»

»Tack för er vänliga uppmuntran, herr Malm, men jag fruktar bli bländad...»

Skjutspojken ryckte på tömmarna och lät pisksnärten vina i luften. Med det tjocka paketet tryckt mot sitt bröst, nickade Emelie mot gubben Malm, som vinkade med hatten, i det han skyndade fram till den på honom väntande fyrsitsiga trillan, där Hartman och ännu en kamrat redan tagit plats.

»Jag är alldeles förbryllad», var det första ord Emelie sade under färden.

»Hm», framstötte Malla, »jag håller i allmänhet med Hartman att tillbudet är i högsta grad smickrande... Jag hoppas att Rosalinda inte får del av din upphöjelse... det skulle lägga henne i graven...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:20:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emelie/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free