- Project Runeberg -  Emelie Högqvist : romantiserad skildring /
120

(1915) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i det han skådade sig omkring. »Fru Feuk kan verkligen skryta med smakfullt ordnade blomstergrupper...»

»Åh, det är inte något att tala om... jag lägger hand vid allt själv, och gör så gott jag kan... en liten täppa i all anspråkslöshet, men hur inskränkt här än är, så ha flickorna trivts... de ha både fått hull och färg... tycker ni inte, herr överste, att de se betydligt kryare ut än då ni första gången såg dem?»

Flickorna och Lars började storskratta och översten måste snart följa deras exempel.

»Första gången, fruktar jag, vi inte presenterade oss till vår synnerliga fördel», sade Emelie.

»Riktiga vattennymfer», inföll Lars.

»Ja, vi skratta nu», utbrast Malla, »men jag har aldrig i hela min tid varit så förskräckt, som i det ögonblick jag trodde Emelie skulle omkomma...»

»Än jag då!...» Lars höjde händerna mot skyn. »När jag såg henne ligga där utan tecken till liv, så...»

»Så tänkte ni», avbröt översten, »först och främst på huru ett kok stryk skulle smaka...»

»Vilket var mig väl unnat...»

»Jag vill inte neka», skrattade översten.

»Emellertid var ni så god och tröstade mig med att ’ont krut inte förgås så lätt’... att mamsell Högqvist skulle kvickna till igen.»

»Ont krut», upprepade Emelie, »vilken vacker tanke ni hade om oss...»

»Ja... hm... Hör nu, min gosse, eftersom jag unnade dig stryk, tror jag, du unnar mig att stå inför Pontius Pilatus.»

»Lars, vad tänker du på», ropade fru Feuk.

»Mamma förmanar mig alltid att strängt hålla mig till sanningen», menade gossen med ett uttryck av barnslig enfald, medan skälmen ryckte i hans mungipor och tittade fram ur hans ögonvrår.

»Men ni finner i mig ingen sträng domare», sade Emelie leende. »För resultatets skull, jag menar, därför att jag genom överstens försorg blev väl omhuldad och kom till liv igen — vill jag låta nåd gå för rätt.»

»Jag vet inte, om du ej härvidlag går alltför milt tillväga.» Malla skakade på huvudet samt fortfor: »Betänk situationen: en stackars drunknad aktris och hennes skeppsbrutna kamrater... under orden ’ont krut’ spårar jag antipati mot oss.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emelie/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free