- Project Runeberg -  Emelie Högqvist : romantiserad skildring /
242

(1915) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiotredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fick i detta ögonblick en mjukhet och vekhet, ett vemod, som kom den lilla lättrörda Marie, under det de fortforo att långsamt vandra framåt, att smyga sig intill henne med samma deltagande och trygghet som i forna tider.

»Har du något för dig i dag?... Således oupptagen», återtog Emelie, som helt och hållet återgått till den förtrolighet, vilken i barndomen härskade mellan dem. »Nå, vad säger du om att direkt följa med mig hem?»

»Jag säger, att detta är det bästa förslag, jag hört på länge... I dag är jag en medlem av ledighetskommittén, men i morgon skall jag börja arbeta i mitt anletes svett... jag motser högst ansträngande studier...»

»Studier?» upprepade Emelie.

»För att förkovra mig i den kulinariska konsten... Det är inte utan, att jag har examensfeber», fortfor flickan med en skakning på sitt blonda huvud, »och jag riktigt fasar för det stora hotellets alla grytor, kastruller och kockar.»

»Det är morbrors idé», tillade hon med en suck, »att jag skall gå igenom en riktig matlagningskurs, och vad han får i sitt huvud... Gud välsigne honom för resten, men han är envis som synden!»

»Han anser naturligtvis att huslighet...»

»Du behöver inte advocera för honom, Emelie», avbröt hon skrattande. »Tror du att huslighet felas mig, så kan jag visa dig lärfter, som jag väft, klänningar jag sytt och, om du riktigt talar väl med mig, kan jag göra bakverk och stekar så, att inte det välsignade hotellets mästerkock kan servera dem bättre. Åh nej, jag förstår nog vad som behövs i ett enkelt, anspråkslöst hus, och detta tycker jag kunde vara nog.» Marie rodnade vid dessa ord och det tvärsäkra uttryck, som låg över hennes haka och mun, framträdde med ett tämligen skarpt uttryck.

»Men han har kanske andra bestämmelser för dig än skötandet av ett enkelt, anspråkslöst hem?»

»Kanske... men det är en lång och tråkig historia och den kan inte intressera dig...»

»Tror du jag är utan deltagande om till exempel tråkigheterna träffat dig?... Stig nu in, min älskling, och gör dig hemmastadd!»

Det storartade i Emelies hem, från och med den i tamburen ödmjukt bugande betjänten, som mottog och hängde upp ytterkläderna, till de praktfulla gemakens dyrbara möbler och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emelie/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free