- Project Runeberg -  Emelie Högqvist : romantiserad skildring /
254

(1915) [MARC] Author: Sara Pfeiffer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettiofjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Således tyckes han för oss bli en okänd storhet», sade Sällström, »men det oaktat», här fattade han ett fyllt vinglas, »kan det inte förhindra oss att dricka hans skål.»

»Bravo», instämde man i korus.

»Bort med maderan», ropade Emelie, »den skålen är värd att tömmas i champagne!»

Korkarna smällde.

»I motgången har ett uppmuntrande ord», yttrade Sällström, resande sig upp och höjande glaset, »har ett uppmuntrande ord för konstnären kanske mer än för någon annan den största betydelse. Ett uppmuntrande ord, fällt i rättan tid har, i oförminskad, aldrig sviktande kraft, bibehållit åt oss en talang, vars snille hedrar vår scen och vars framgångar hänrycka en samtid... framgångar, varom ryktet skall nå en eftervärld och av den aldrig förglömmas. En skål för det uppmuntrande ordet... leve mr Patterson!»

»Leve mr Patterson!... Leve Emelie Högqvist!»

Hurraropen, jublet och champagnens pärlor stämde väl överens. Alltjämt smällde korkar och alltjämt kommo nya visiter, tills man äntligen fann det vara på tiden att bryta upp.

»Här har varit ett trevligt förmiddagsrummel, men jag fruktar det förstört middagen för mig», sade Emelie, då Marie Werner, just som de sista gästerna fladdrade bort, inträdde genom en av salongens sidodörrar. »Jag har redan flera timmar väntat på dig.»

»Det var omöjligt att komma ifrån förr, men nu är jag här för att följa med strömmen och önskar dig välkommen hem... jag har gjort mig ledig för hela dagen...»

»Då göra vi genast tillsammans en liten utflykt... jag är strax färdig...»

Emelie ringde på betjäningen och tillsade om vagn och skyndade in i toalettrummet, där hon provade några fransyska hattar. »Tar jag mig bra ut i dem?» frågade hon och vände sig om mot Marie. »Jag har egentligen fört dem med för att ge Hanna några modeller... men ett par av dessa få inte göras efter... den här lilla blåa tingesten till exempel förbehåller jag som min uteslutande äganderätt... ack, petite, för oss skådespelerskor är toaletten av största vikt... Man har sagt, att jag mången gång gör för stor affär av den», återtog hon och mönstrade sig leende i en spegel, »men utan litet effektsökeri — det må nu vara i prakt eller enkelhet — så fruktar jag, vi varken på scenen eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emelie/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free