- Project Runeberg -  Emil eller om uppfostran /
62

(1805) [MARC] Author: Jean-Jacques Rousseau Translator: Johan Wilhelm Tuderus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

luftens intryck[1]. Ställen det i en stor
och väl uppstoppad vagga[2], hvar det
efter behag och utan fara kan röra sig. Då
det begynner att få mera styrka, så låten
det kräla uti rummet; låten det utveckla
och utsträcka sina små lemmar, och J
skolen se dem dagligen tilltaga i krafter.
Jemfören det med ett barn af samma ålder, som
mycket blifvit lindadt, och J skolen
förundra er öfver åtskillnaden emellan deras
framsteg[3].


[1] Man förqväfver barnen i städerna, derigenom
att man håller dem för mycket innestängda och
klädda. De som öfver dem hafva uppsigt,
känna ännu icke, att den kalla luften, långt
ifrån att göra dem något ondt, stärker dem;
och att den varma luften försvagar dem, ger
dem feber och mördar dem.
[2] Jag säger vagga, för att nyttja ett brukligt
ord, i brist på ett annat; ty annars är jag
öfvertygad derom, att det aldrig är nödigt att
vagga barn, och att detta bruk ofta är dem
skadligt.
[3] ”De gamle Peruvianerne lemnade armarna fria
för barnen uti en ganska vid linda; då de
togo dem derur, satte de dem i frihet uti
ett hål, gjordt uti jorden och omgifvet af
linnekläder, hvari de nedsänkte dem ända
till halfva kroppen; på detta sätt hade de
armarna fria, och kunde efter behag, utan att
falla och utan att såra sig, röra hufvudet och
böja kroppen: så snart de kunde taga ett
steg, visade man dem bröstet på något
afstånd, för att locka dem att gå. De små
Negrerne äro ibland uti en mycket mera
besvärlig ställning, för att di; med sina knän
och sina fötter omfatta de modrens ena höft,
och de omkrama den så väl, att de kunna
hålla sig fast, utan bistånd af modrens
armar; de fästa sig vid bröstet med sina
händer, de suga det stadigt, utan att störas
eller falla, oaktadt modrens åtskilliga rörelser,
hvilken derunder arbetar på vanligt sätt.
Dessa barn begynna att gå ifrån den andra
månaden, eller snarare att krypa på händer
och fötter, och denna öfning gifver dem
sedermera den lätthet, att de i denna ställning
springa nästan lika så snällt, som om de
stodo på sina fötter.” Hist. Nat. T. IV.,
in-12, pag. 192. Till dessa exempel hade
Hr. Buffon kunnat tillägga, att det orimliga
och barbariska bruket af linda dageligen
aftager i England. Se äfven Loubere’s Resa till
Siam, Beau’s Resa till Kanada, o. s. v. Jag
skulle uppfylla tjuge sidor med citationer, om
jag behöfde med exempel bestyrka min sats.
Se Not. 7. af denna del.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:33:15 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/emil/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free