- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
80

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nästa syster, som drabbades av arvsjukdomen, var
den näst yngsta, Agnes, född 1830.

En av de många sönerna på Såtenäs hade blivit
lärare vid den på Bo nära Kalmar upprättade
lantbruksskolan. Senare arrenderade han Bo av dess
dåvarande ägare A. Ch. Raab. Många voro de färder,
Hjalmar Kylberg gjorde mellan Bo och Ryssbylund och
ej så sällan med de den tiden s. k. apostlahästarna*.

När Hjälmar Kylberg, som var så flärdfri att hans
brott mot »konvenansen» var honom likgiltigt, uppträdde
som »vandrande riddare», var det således endast en, som
uppskattade hans avvikelse från seden. Denna var Agnes
Raab, henne, som besöken egentligen gällde. För henne
tjänade Hjalmar Kylberg, som Jakob för Rakel, i många
år, vilka dock, genom den varmaste kärlek, syntes det
unga paret korta. Bröllopet stod på Ryssbylund 2i/s
1855. Det första hemmet, Bo, utbyttes snart inot
Ryssbylund, som A. Ch. Raab sålde till sin måg, när
han beslöt lämna orten. Ej blott önskan att minska
mångfalden i sin verksamhet men även lusten att vara
närmare det honom alltmer intresserande politiska livet,
bestämde honom för att flytta till Stockholm.

På Ryssbylund pryddes nu väggarna av många vackra
landskapstavlor — bland dem en stor duk över
Trollhättan, i dess då alldeles okränkta skick — och blomster-

* Uttrycket innebar, då det brukades om
»herrskapsfolk», ett visst klander för bristande hänsyn till det
»stånds-mässiga», en fördom, som ännu i min ungdom var fullt
levande. Vi kusiner på Sundsholm och Helgerum fingo t. ex.
ej vandra de 6/4 milen till varandra: det fanns ju
vagnshästar! På vattenvägen däremot fingo vi ge oss av till var
andra. Ty detta var ej att »stryka längs vägarna» — för vilka
ekipagen funnos till! (Utg. anm.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free