- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
110

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

År 1839 började Lindblad regelbundet ordna
musikaliska soaréer. Vid en av dessa utfördes hans Serenad
och därefter uppträdde den nyssnämnda kvartetten — alla
klädda i nattväktaredräkt — och utförde den ännu efter
seklets mitt — åtminstone i småstäderna — ljudande
»väktaresången». Som teater ej fick spela i Lund under
terminerna, fanns där ingen konkurrens till dessa soaréer.
Att kuska in till Malmö .föll sig nämligen då ej så lätt och
en resa till Köpenhamn var ännu en stor händelse, även
sedan ångbåtsförbindelse mellan Malmö och Köpenhamn
i slutet av 1830-talet kom i gång.

Det var emellertid som diktare Talis Qvalis framför
allt hänryckte det släktled av studenter, han själv
tillhörde. När han 1839 skrev sin sång vid folkvännen
Anders Danielssons grav, 1840 sin Hälsningssång
till folkrepresentanten Hans Jansson — där han angrep
Tegnér — hade han flertalet av studenterna med sig.
Redan 1834 hade Tegnér kritiserat studenternas
liberalism, Aftonbladet och tidsandan i det hela och av
Pai-maer fått höra den för alla skalder av Tegnérs kynne
behjärtansvärda sanningen: »Kasta icke vidare din lyra
på den politiska vågskålen; där väger hon mindre än
intet.» Men ännu behärskade Tegnér andligen det
släktled, som var ungt under hans glanstid. Och när Talis
Qvalis djärvdes påstå att den reaktionäre Tegnér »tappat
bort sig själv» väckte detta genklang hos studenterna,
men däremot misstämning hos professorerna, av vilka
Talis Qvalis framdeles trodde sig vara illa sedd. Sedan
Talis Qvalis i studentföreningen läst upp den stora
dikten till Hans Jansson, blevo politiska föredrag där
förbjudna; följden var att de enskilda diskussionerna
blevo allt livligare.

Den fyra år yngre Emil Key beundrade djupt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free