Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het eller godmodighet; mycket sarkasm i sinnelaget i
förening med en verklig blyghet, ja, naivitet samt
hänsyn till yttre former. Så t. ex. visade han sig aldrig
utan vita handskat vid riksdagens högtidliga öppnande
och avslutande, då han på gamla dagar var andra
kammarens ålderspresident. Detta hans eget eleganta
uppträdande bildade en underlig motsats till hans
ställning under de långa tider i hans liv, då han knappt
vågade sig upp på Riddarhuset av fruktan för
förolämpningar.*
Som talare gjorde Hierta föga intryck ty hans röst
var svag ocli han hackade mycket. Men hans tal voro
späckade med siffror och fakta liksom ofta med idéer.
De gjorde därför mycket bättre verkan då de sedan
lästes, än när man hörde dem.
Omvägar föredrog Hierta i den grad att, om det
berott av honom själv, torde han på någon omväg
låtit sig födas till världen. Den vånda, det kostade
* J. Arscnius omtalar med vilken oro han begagnar sig av
en bjudning till Hierta på Barnängen emedan han som officer
fruktade att han »dyrt kunde få ångra» det. Detta var ännu 1850.
År 1864 — då 50-årsdagen av Sveriges och Norges förening
firades — gick jag med min mosters man, greve August
Skjöldebrand, då ståthållare på Stockholms slott, över
borggården från festen i rikssalen. Med ett sade han: »Se på
den vi nu möta.» Det var en mager, bågböjd man, med blek,
lätt fräknig hy, gråblandat rött hår och ilande gång. När
han var förbi, sade min morbror: »Nu har du sett den mest
inpiskade skurk och usling i detta landl» På min fråga
om namnet ljöd svaret med tungt eftertryck: Lars Johan
Hierta. Jag, som visste mig veta bättre, invände
varsamt: »Å, morbror, inte är han detl» Men min annars så
alltigenom gentlemannalike morbror svarade: »Jo, fy fan vad
han är! Jag behöver en middagssup sedan jag sett honomi»
(Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
