- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
191

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommo mig — vid utgåendet ur detta drömmarnas hem
med sin stilla glädje och fulla frid — såsom två minuter
allena. Jag vandrade hem förbi kyrkan, som stod bland
de mörka höga trädens skuggor, under det månen
kastade sitt sken bland träden och på kyrkans gotiska
fönster med deras höga valvbågar. Det var som om
ärkebiskop Absalon ännu kunde vandrat omkring mellan
de mörka stammarna. I månskenet lyste nere vid
stranden .det lilla täcka vita huset, från vars öppna fönster
ljusen ännu glimmade.

Denna kväll glömmer jag aldrig. Jag levde i
Danmarks medeltid och i dess poesi. Djupt kände jag —
under det jag gick genom stadens öde och tysta gator
hem till mitt logi — att Ingemann av närvarande tid
måste vara nästan glömd eller åtminstone undangömd
av senare tilldragelser. Dessförinnan hade han
måhända icke åtnjutit full rättvisa av sina landsmän utan

— i detta som i mycket annat lik Atterbom — fått
uppbära många ensidiga omdömen och orättvisa
beskyllningar. Helt förstod jag huru Ingemanns ära
sammanvuxit med Danmarks ära, som han gjort levande i
mångtusende unga hjärtan. I medvetandet härom torde
han ha skrivit det lilla poem Den gamle Eeg, där
han kanske sagt sitt ord mot dessa dagens orättvisor.*

* Dikten följer här nedan. Ty senare blev den för Emil
Key, då han rönte samma öde att förbises eller orättvist
klandras, en tröst:

Den gamle Kaempe-Eeg staaer endnu
Med Agern paa sidste Green.

De muntre Drenge juble;

De nedslaae Frugten med Steen

Med Agernet hvirvle Bladene hen.
Paa Jorden for Kja:p og Steen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free