Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gone.n till natten hade man sett kaptenen i märsen med
ett fruntimmer och ett barn. När natten kom, såg man
i månskenet huru han mattas av, släpper taget; kvinnan
sjunker då ned i vågorna, han kastar barnet efter henne;
ett ögonblick senare rämnar allt och förgår. Småningom
tystna de skrik, som hördes i vågorna. Lik och spillror
kastas upp mot stranden.
Väl förstår man fiskarsången:
Havet mig föda och kläder gav;
ger mig väl också en gång en grav:
sätt av!
Under resan från Skagen till Hjorring hörde jag att
tre skepp förgingos natten förut. Jag for förbi ett
vrak, som .låg på sidan i stranden, det var en engelsman,
en tremastare. Man berättade även om ett vrak, från
vilket man några nätter hört fiolspel och en hunds tjut,
tills vraket sjönk.»
I Hj0rring visade man den svenske resanden en
annan verkan av. stormens härjningar: »ett nu barnlöst
och sörjande storkpar på ett tomt tak: Stormen hade
tagit deras bo med äggen. Storken spelar en stor roll
i Danmark, skjutes aldrig och anses bringa lycka åt det
hus, där han bygger bo. Man berättade många egna
drag ur storkarnas liv. T. ex. att ett storkpar aldrig
tål mer än två, högst tre ungar. Alla de andra kasta
de ur boet och det hjälper ej att lägga ungarna
tillbaka dit, ty storkarna kasta ut eller bita ihjäl dem.
Folket säger att det är »offer för härbärget» och för den
förstöring, storken gör i råg- och veteåkrar. Någon av
nätterna före Bartolomei natt hålla storkarna rådplägning,
samt provflyga och om morgonen efter Bartolomeinatten
finnes ingen stork kvar i Danmark. Detta är enda gån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
