Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bataljonschefer, att vi den 6 eller 7 skulle få order att
bryta upp till Svendborg, därifrån vi med danska fartyg
skulle gå till, somliga säga Malmö, andra Ystad. Därifrån
skola vi sedan marschera till Karlskrona, under det Svea
garde föres direkt på svenska fartyg till Stockholm. Dessa
samma fartyg skola sedan avhämta oss i Karlskrona. Den
marschen kan bliva rätt rolig om vi få ett någorlunda väder.
Om du således efter detta brevs emottagande ämnar skriva
mig till, så blir bäst adressera till Stockholm, annars torde
jag aldrig få det. Om villkoren vet man ännu ej något
bestämt; emellertid tros att stilleståndet är slutet på 7
månader och att Danmark skall behålla Schleswig såsom
förut. Om också ej det allra sämsta, så vore dock detta
ett av de sämsta resultater, man kan tänka sig. Ty det är
blott att ajournera frågan och under tiden breder den tyska
kräftan allt mer och mer ut sig tills hela Schleswig är
gangrenerat och blir sålunda en gång Schleswig helt och
hållet tyskt till språket, så — man må nu hava gjort
upp vad traktater man vill — blir det även tyskt i politiskt
hänseende. Då hade det, synes mig, varit bra mycket bättre
att skära av den smittade delen för att rädda det övriga;
men statsmännen hava tyvärr oaktat årets händelser intet
lärt, de fortfara ännu att räkna statens makt efter kvadratmil
och antal själar och trakta alltjämt liksom i 18: e
århundradet efter så kallade naturliga gränser. Men nu nog därom.
I’ går var jag i Warne för att besöka och taga avsked av
min forne värd och andra bekanta därstädes. Det var ändå
tillfredsställande att höra, att vi överallt voro saknade och
hade lämnat ett gott minne efter oss. I början sedan vi
hade bytt om kvarter (fick jag nu höra), lära de beskedliga
Warnebönderna varit mycket bekymrade för våra gardister,
då de hade hört det vi ej hade det så bra hos våra nya
värdar; därför lära de i allsköns hemlighet varit och besökt
dem (gardisterna nämligen) och medfört skinkor och korvar
etc. till deras hjälp. Efter en inkvartering av 6 veckor,
under vilken varje bonde i medeltal hade 8 man, är detta
ett vackert bevis på att vårt folk hade förstått att förvärva
tillgivenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
