Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här nedan meddelas — något förkortad — den
uppsats, som handlar om skandinavismen.
Vad vilja skandinaverna?
Mångfaldiga och enfaldiga äro — det skall Gud veta
— de tillvitelser skandinavismen redan fått uppbära och
troligen än vidare kommer att ådraga sig. Men — vi
bekänna uppriktigt — det vore illa annars. I sakens natur
ligger, att varje verkligt stor idé måste hava besvär att
skaffa sig rum här i världen, och därför är så visligen
inrättat, att motståndet framför allt annat bidrager att
utveckla och knyta dess muskelstyrka. Skandinavismen måste
alltså, icke mindre än representationsfrågan, läroverksfrågan,
folkbeväpningen m. fl., utstå häftiga anfall av dess
politiska, eller snarare opolitiska, vedersakare, vilka, med
äkta svensk tröghet, ännu icke hunnit inse att det nittonde
seklet är femhundra år senare än det fjortonde då
Kalmarunionen ingicks. Icke desto mindre skall arbetet på
Skandinaviens förening fortgå i bredd med de nyssnämnda
reformerna och liksom dessa en gång uppnå sitt mål.
Möjligt är att ett parti småsinnade tidningsskrivare
lyckas tillkonstla en tveksam och slapp reaktionsperiod, då
skandinavismens idé, denna Nordens andliga »beväring», blir
ställd på »tillväxt», men ofelbart kan tiden ej vara särdeles
avlägsen då skandinavismen, dessa mönstringskommissarier
oaktat, blir förklarad för »målfyllig».
Under avvaktan på tidshändelsernas verkningar, så i
gott som ont, tveka vi emellertid icke att i möjligaste
korthet besvara det huvudsakliga inkast skandinavismens
uppenbara och hemliga motståndare ansett sig böra göra.
»Ultra skandinaverna» hava nämligen anklagats för att
ej veta vad de vilja, och i följd därav påståtts vara
välmenande, poetiserande kammarmänniskor, vilka ej kunna
draga några konsekvenser av de läror de predika. Dessa
beskyllningar hava besynnerligt nog förnämligast utgått från
våra liberala ex officio, och måste i bästa fall tillskrivas
politisk närsynthet. Efter man uppmanat skandinaverna att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
