Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skandinavismens förverkligande än den skandinaviska
helstatsidén.
På 1880-talet skrev han i sina Minnen följande
politiska översikt, i vilken han även sade sitt sista ord
om skandinavismen:
För fyrtio år sedan var det en enkel och naturlig sak
att allt ungt, allt framstegsälskande var »skandinaviskt».
Klart och tydligt framgick med detsamma vad som var
»reformvänligt» eller icke. I spetsen för det förra
fram-gingo vetenskapsmän, konstnärer, publicister och frisinnade
statsmän. Ungdomen och bland denna främst studenterna
i Köpenhamn, i Lund och i Uppsala, voro — alltsedan
julirevolutionen — rent av inmönstrade soldater i striden för
medborgerlig och nationell utveckling och frihet.
Reformernas motståndare — ifrån samma tid — utgjordes av hovmän
och byråkrater, en förlegad lantadel samt gamla
universitets-petrifikaler. Väldigt och genom hela den skandinaviska
norden gick cn väckelse till politisk utveckling — förebud till
1848 —• i jämbredd med en nyvaknad känsla av
stamförvant-skap. En Ploug, en Monrad, en Sturzcn-Becker *, en Orla
Lehmann och en Talis Qvalis sammanbundo i glödande
tal och sånger nordens enhet med nordens
frihets-strävan. Norge stod visserligen icke lika mycket fram
som de andra båda brödraländerna, men även där blev
det mer och mer i ögonen fallande att varje framstående
»reformvän» tillika var »skandinav». Björnstjerne Björnson var
den, som började »ändra signalerna», först i antiskandinavisk
riktning, därefter i politisk-republikansk och slutligen i
anti-kristlig. — Reaktionen framträder än av en anledning,
än av en annan — mest dock kristlig — nu överallt. I
* Först efter representationsförändringen hos oss gav
Sturzen-Becker studenterna i Lund den nära nog »bevingade»
benämningen »unga gubbar». Likaledes efter
representationsförändringen ville U 13 p s a 1 a studenter gå ännu
längre i klander av denna — genom att fira 1772 års
revolution! Härav finner man omkastningen i ungdomens tänkesätt.
(Not av Emil Key.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
