- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
256

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

granskning. Jag hade fullkomligt fattat mig genom Lelias
behagliga sätt, och önskade dessutom kunna draga nytta
av detta tillfälle i och för mina biografiska ackvisitioner.
Jag invecklade med flit sotarens historia i vidlyftigheter
och parenteser, vilka åhördes med välvilja och överseende.
Slutligen, när jag tyckt mig hava hennes bild fullkomligt
redig i huvudet, avbröt jag hastigt denna osammanhängande
berättelse och skyndade att slippa undan, förtjust över att
kunna förklara: att Petersburgertidningarna icke veta vad
de säga; att tre fjärdedelar av dem, som beskriva George
Sand, roa sig på er bekostnad; att det väl är sant, att
profetissan gärna röker en och annan cigarr; att hon
stundom värdigas begagna våra absurda överrockar, och att
man i hennes intima krets kallar henne rätt och slätt George:
men detta allt är ej förbjudet i våra grundlagar. Det
är en stor skillnad mellan dessa små friheter och de
barnsliga vidunderligheter, man överallt utspritt om henne. Jag
tillägger även att, om man får tro vät underrättade personer,
det gives några salonger i Paris, där man är lycklig nog att
få se den namnkunniga författarinnan som med sitt
bländande snille förenar blygsamhet och kvinnliga behag’.»
Fortsättningen är av Emil Key själv.

Uppfostrad i kloster, avstängd från världen och därefter
tidigt gift med en äldre man, en prosans något brutale son,
kände hon sig i detta äktenskap djupt olycklig. Hennes fina
själ sårades och trycktes av de grova länkarna i denna boja.
tills hon en vacker dag med ens slet av den och försvann från
sitt slott Nohant. Någon tid därefter återfinna vi henne högt
uppe på en vindskammare i Paris, boende tillsammans med
en likaledes ung man. Hon, den förut rika och lysande
damen, färgläde nu gravyrer och kolorerade blommor för att
livnära sig. Men under denna tid antogo också henne’s andes
blommor färg och doft. — George Sand har själv gjort
följande allusion på denna period av sitt liv i sina »Lettres d’un
Voyageur». Hon säger: »Jag skulle föga bry mig om att
åldras, blott jag icke åldrades ensam, men jag har ännu ej
funnit det väsen, med vilket jag skulle vilja leva och dö; eller,
om jag funnit det, har jag icke förstått att fängsla detsamma.

•— Hör på en historia och gråtl Det fanns en from konstnär
vid namn Watelet, som graverade med skedvatten, bättre än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free