- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
300

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då slutade den i torka; än var där nästan oupphörligt regn
och blott få solskensdagar. Du kan i detta fall få ett begrepp
därigenom att jag 1 december hade rest in till Kalmar; hade
rest in för att bevista balen, men i stället, i nattrock och
morgonstövlar, sjönk ned i en stor länstol och vid tekoppen
skrev till en viss person:

»Jag är uppriktigt sagt ledsen vid kärleken och vid vår
isynnerhet. Kärleken är ett barn, som oupphörligt växer
ifrån sig; när den hinner få tänder så bites den.»

Varje kärleksfull själ har debuterat som lindebarn
och slutat med att bita huvudet av skammen. Det är sedan,
som Almquist skulle uttrycka sig, i våra ljusblå ögonblick,
minnets bestyr att ägna en saknadens gärd åt den ömma, den
stilla barndomsvärlden. Häromdagen skrev jag i ett stycke
varest jag talar »om illusioner»: »Lycklig den, som ännu
leker örn däruppe bland morgonens purpurmoln, ovarsamt
tumlande om med sina illusioner, dessa andevärldens
ömtåliga flyttfåglar. — — —- -— Förr eller senare skall världen
och verkligheten tränga sig in till honom eller han bli
utskuffad till dem. För att göra en ytterligare tillämpning
på mig själv får jag bekänna att jag på helgdagarna
tänker med Bernardin de S:t Pierre: »Aprés le rare
bon-heur de trouver une compagne qui nous soit bien assortie,
l’état le moins malheureux de la vie est sans doute de vivre
seul» — men däremot på vardagarna med Alphonse
Karr: »II était convaincu qu’en amour il y a toujours un qui
aime l’a u t r e et est sa dupe. II était decidé å n’étre plus
jamais que l’autre.»

Att vardagarna utgöra majoriteten rår jag ej för: Vår
Herre har ställt så till.

Jag ämnar slå mig på frisk, praktisk verksamhet, med
ett ord: köpa egendom och bliva jordbrukare. Därför råkas
vi ej i Stockholm i vinter. Jag kommer troligen att
bosätta mig några mil från Västervik.»

Slutligen berättar E. K. att han håller på med ett nytt
allvarligt filosofisktpoetiskt arbete.

Den föreställning, som antydes genom det sista
franska citatet, blev kanske skingrad, när Emil Key längre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free