Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkningskrets börjar bli mig klar, jag blir hädanefter
skyldig mig själv sträng räkenskap och detta anser jag
mig säkrast göra medelst en dagbok och därför börjar
jag den 3:dje augusti 1848. Tusenden äro de känslor
och tankar, som i afton genomströmma mig.»
Dagboken skildrar nu under närmaste tiden dels
de ovan antydda’ systerliga konflikterna, dels den skada,
som ovannämnda lärarinna gjort Sophie Posse och
hennes syskon. Sedan omtalas en vecka, som Sophie
Posse kallar en av de lyckligaste hon upplevat, ty den
hade varit »så fridfull och älsklig att hon knappt torts
andas av fruktan att varje andetag skulle medföra en
förändring». Och dock blev det hon själv, som störde
lyckan, ty hon hade sin första väv uppe: den gick
miserabelt, hon blev förtvivlad och klagade men hennes
klagan fann icke genklang hos den, där hon mest önskat
det: tvärtom »fann mamma det underligt att den ej
’skulle gå bättre». Men redan dagen efter heter det:
»tack vare mammas englalika godhet lyckades jag redan
dagen därpå bringa allt i jämnvikt».
Lördagen den tolvte augusti var »i mer
än ett avseende anmärkningsvärd; ljuspunkterna voro
många och korta, skuggsidorna voro, om ej så många
av någon större betydenhet, dock nog att fördunkla
glansen av de andra».
Här börjar nu romanen.
På förmiddagen kom Carl Raab. För mig var det blott
en minut; i döden håller jag av honom. Hans glättighet
lifvar och hans vänlighet gör gott; han bad mamma att få
hemta någon av oss när han kommer ner i höst. Gud, vad
det skulle vara gudomligt roligt om ej så mycket förtog
nöjet härav. — — — — — — — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
