- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / Del I /
329

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— — Hela dagen har jag haft hufvudvärk — — ej en gång
Eriques bref kunde förjaga den — — —.

Den 22: dra. Det kan vara mycket och intet att säga
om denna dagen. Den har som vanligt varit rätt treflig
utan någon annan sysselsättning än arbete och conversation
men det är just conversationen, som är värd några
anmärkningar. Den har hvälft sig kring ämnen, som aldrig
oss emellan varit vidrörda. Emil gaf, vare sig med eller
utan mening, samtalet den vändningen. Wi talade om
fordna tider och förhållanden — — dessa hade nu kunnat
vara helt annorlunda om ej ömsesidigt missförstånd återhållit
contrahenterna att skrida till handling — skada var det
dock. Anne Beate hade gjort Fredrik lycklig* -— men hvad
tjenar det till att »tala om den snön, som föll i fjol». Anne
Beate är lycklig som det nu är och med Guds hjelp hoppas
jag Fredrik omsider skall finna sin lycka -—. Jag mår illa
-— trött och matt. — Jag borde sluta — men blott några
ord till. — På eftermiddagen voro vi ute; en särdeles
pojkaktighet bemäktigade sig oss — Marie Lousie och mig

— vi slogos och lekte som vi skulle gjort i vår ungdom —
det är besynnerligt att för några ögonblick bliva försatt i
sin ungdoms tid. Det var ändå en gyllene tid — som
jag fåfängt skulle önska mig tillbaka —- — nu saknar jag
min omedvetna oskuld -— men då gjorde jag allt för
blifva gammal!!! — Man är aldrig nöjd — det är verldens
gång. På det hela vill jag ej byta — eller veta att det
förestod mig att genomgå, hvad jag under sednaste tiotalet
af år genomgått!! När vi kommo in från promenaden i
afton föll det Emil in att jag skulle profva Mössor.**
Galenskap!! hvartill skulle det tjena! Jag orkar ej skrifva
längre. — — —

Den 25: te. Dessa båda sidor vore jag färdig slita ur
min dagbok — ty jag gaf slutligen efter för Emils envishet

* Anspelar på ett ungdomstycke mellan Emil Keys
syster och Sophie Posses bror.

** Mössor var den tidens tecken på fruvärdigheten och
bruden uppträdde dagen efter bröllopet i en mer eller mindre
dyrbar »morgonmössa».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/1/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free