- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
13

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

talas. En sommarafton 1850 satt E. K- på sin
älsklingsplats vid sidan av gården, där två väldiga ekar och en
tät syrenhäck beredde skugga och enskildhet. Själv
sålunda osedd såg han en skjutskärra stanna just där
gården började. En mörklagd man hoppade ur och
började omedelbart med ord och åtbörder uttrycka sin
gripenhet av den i aftonens frid och guldglans vilande
naturen, där sjön speglade ekkullar, björkuddar och
barrskogshöjder. E. K- gick fram, den nykomne
föreställde sig som Marcus Larsson och då E. K. med
glad överraskning välkomnat honom vände sig Larsson
till skjutspojken och utbrast: »Ge dig nu i väg! Jaså,
du trodde jag skulle vända om med dig? Men det blir
ingenting av. Här har du skjutspengarna.» Så vände
sig Marcus Larsson till E. K. och fortsatte pä sitt
rättframma sätt: »Jag hade hört att Sundsholm skulle vara
ovanligt vackert. Det är vackrare än jag tänkte. Men
det kunde ju hänt att det inte varit vackert i mitt
tycke. Och så visste jag ju inte hur mottagandet kunde
bli, ifall herrskapet va högfärdigt. Därför sa jag till
pojken att han inte fick köra sin väg utan vänta tills
jag sett mig om, för det kunde hända, att jag strax ville
vända med honom.» Marcus Larsson stannade några
dagar och E. K- ordnade utflykter till sjöss som lands
för att visa honom trakten. På en åktur upptäckte
Larsson att något var i olag med seldonen. Han hjälpte
behändigt kusken att ställa saken till rätta. När kuskens
ansikte uttryckte förvåning utbrast Larsson: »Ja, titta
bara på mej! En sådan där ’artist’ skulle förstås inte
begripa seldon? Men jag ska tala om att jag var en
duktig sadelmakare innan jag blev målare.»

Några år senare kom den unge, glade och älskvärde
Alfred Wahlberg. Han stannade någon vecka på Sunds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free