- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
25

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I dessa hus bodde de åtta gästgivare, som turvis hade
gästgivarplikten. Några av dessa husfäder eller
husmödrar hade gamla anor. De härstammade nämligen
från den Pehr Olson om vilken våra krönikor veta att
berätta.*

* Så läses i Afzelius’ Sagohäfder följande, för Karl XI: s
tid betecknande skildring:

Några ärestoder eller prunkande gravminnen efter någon
bonde hava vi ej; men ett konterfej visas på Drottningholm,
å en vacker oljefärgstavla, målad av Ehrenstrahl och
föreställande en hederlig smålänning Pehr Olson från
Gladhammars socken i Kalmar län, vilken synes hava varit konungen
mycket kär. Han var bondeståndets talman det året, då
drottning Ulrika Eleonora födde prins Karl Gustaf, och blev
av konungen bjuden till fadder . . .

När döpelseakten var slutad och gästerna voro samlade
i gästsalen, där själva barnsölet eller dryckesstämman skulle,
försiggå, bars där in en skön silverkanna, iskänkt med vin.
Den lät konungen bära till Pehr Olson såsom en skänk, den
han skulle behålla till minne av sin konungs nåd. Då stod
bonden upp, tog kannan emot och drack konungens och
drottningens samt de kungliga barnens skål med ett tal, som väl
var enfaldigt, såsom det heter i berättelsen om denna
tilldragelse, men så förstod han att lägga sina ord, att alla,
som det hörde, kände sig upprörda i sitt hjärta. Och till
tack för den skålen tog konungen upp sin penningpung
och gav honom till Pehr Olson med ett hundrade dukater uti.
Än ytterligare fick den lycklige bonden tillåtelse att själv
utvälja sig ett hemman, vilketdera han helst ville i
Gladhammars socken. Då valde han prästgården, såsom det bäst
odlade hemman, det han ock fick skattefritt i sin och sin
hustrus livstid, och skulle det sedan med vanlig skatt gå i
arv till hans efterkommande. Till prästgård gav konungen då
ett annat gott hemman.

Om bondeståndets talman Pehr Olson har riksrådet Erik
Lindsköld skrivit följande rim:

På bondeståndets vägnar
Pehr Olson herrdagskarl,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free