- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
52

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för upprepade mordförsök. Dessa lärer han dock icke låtit
sig bekomma, såsom t. ex. då en torpare i skymningen genom
fönstret sköt på honom men klickade, och Pechlin, som
gissade mannen, helt lugnt ropade: »Du skjuter som en stackare,
Jan Persson.» En försumlig piga sattes av generalen på
brännvinspannan att halvstekas, och den enda gång någon mindes,
att han låtit nåd gå för rätt, var när en dräng i arbetsiver
kört ihjäl ett par oxar, »förty», menade Pechlin, »jag kan
lättare få igen ett par oxar än en dag». Lyckligtvis för
Tillberg gick det nu annorlunda till på Ålhult; dess dåvarande
ägare, kammarrättsrådet Nordström, var en rikt begåvad och
humoristisk man, vars infall riktat ortens anekdotsamlingar,
men som därjämte hade stor förmåga att, med andra än de
Pechlinska lämporna, framkalla drift och arbetsamhet och
därför ytterligare utvecklade de ovanliga anlag, han snart
upptäckte hos sin unge bokhållare. Han skaffade 1821
Tillberg förordnande att sköta tjänsten efter dennes förre lärare,
häradsskrivaren A., varefter det icke dröjde länge, förrän
Tillberg blev kronolänsman i Mörlunda, i vilken egenskap han
1823 förflyttades till Tuna län. Från den ringa början, som
nyss är Iberättad, var redan detta en ganska snabb bana, under
vilken han hoppat ned från brädlasset och stigit upp till att
vara en statens tjänsteman.

Länsmansbefattningen då för tiden medgav emellertid
icke att sätta sig på några höga hästar, minst i Kalmar län
under den myndige landshövdingen De la Grange. Då var
andra seder än nu minsann: landshövdingen mottogs på sina
mönstringsresor med fester, transparanger och äreportar. Det
förmäles, att en lokalskald på en av de sistnämnda anbringat
följande inskrift:

Till mästerverk naturen tvangs

och skapade en De la Grange 1

Till ståten hörde, att skjutshästarna skulle köras mer eller
mindre fördärvade, och Tillberg nödgades bidraga till glansen
liksom de andra länsmännen, var och en inom sitt distrikt,
genom att uppträda på böndernas magra skjutskampar i
egenskap av förridare framför »konungens höga
befallningshavan-des» resvagn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free