- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
70

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

personen varit tadlad och föraktad. Halfgudar inom
rampen, hafva de med få undantag utom den varit ett slags
sociala parias.

De börds- eller penninge-aristokrater, hvilka nyss förut
spändt hästarne från vagnen att i triumf draga artisten hem
till dess boning, skulle visst icke vilja gå den tio steg till
mötes, om. sannna artist hade djerfheten infinna sig någon
mottagningsdag i deras salonger. Den förnäma hand, som
under skådespelet slösat med blommor och handklappningar,
skulle ögonblicket efter knappast med tvänne fingerspetsar
vilja taga den firade i hand.

Det är i dessa tvänne anomalier som likheten mellan
skådespelaren och publicisten bjertast framstår. Äfven
publicisten lefver ett ephemert lif. Under det ofta ett
medelmåttigt arbete uppställes i bibliothekerna, förstöres den bäst
skrifna tidningsartikel med bladet hvari den står. Högst
sällan vederfares tidningarne den äran att gömmas och
sammanhäftas, och när detta någongång sker är samlingen
merendels defekt, emedan frun i huset aftagit exemplar till
torkning af frukt eller uppläggning af papiljotter!

Den verkan publicisten utövar är, liksom skådespelarens,
omedelbar och ögonblicklig. Vetenskapsmännen och »de
aderton», de »klassiska» litteratörerna, skåda föraktfullt ned
på dessa »slarfvets och ytlighetens prestanda». Ännu torde
det behöfvas ett par revolutionära ruskningar innan
tidnings-artiklarnes författare erkännas hafva varit lika inspirerade
som de »officiella» mästarne.*

Man klandrar och synar publicistens uttryck; fäster sig
vid detaljer och förbiser det hela. Varen då tillreds såsom
han, att genast och stundligen fatta i pennan! Om någonsin
ögonblickets inspiration är behöflig, så är det för honom.

* Egenskapen af tidningsskrifvare har t. ex. varit
tillräcklig att utestänga Wallmark och Askelöf från Svenska
akademien, under det creti och pleti intogos deri att —
komplettera samlingen! Båda voro konservativa, således
behagliga. Wallmark dertill Akademiens verksammaste
försvarare, och Askelöf skref Svenska språket som ingen. Båda
voro utmärkta personligheter; deras enda fel, att de voro

— tidningsskrifvare!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free