- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
121

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och vårt land har kanske mer än något annat skäl att känna
glädje däröver. Men härunder huru många ouppfyllda
resultater och önskningar, som vi icke fått skåda; huru många
gömda förhoppningar och farhågor, skiftande med olika
lynnen och karaktärer; huru mycken oro och rörelse i det
enskilda livet och i det allmänna, dolda under -det djupa lugnet
av Sveriges lyssnande tystnad!

Redan i åratal hava krigets blixtfyllda åskor mullrat
på avstånd vid den mörknande horisonten. De synas sakta
närma sig. Härunder, liksom vid alla större levnadsskiften
övergångar till ovissa framtidsöden — vaknar hos
människan med ökad styrka känslan av det snart tilländalupna
nutidsögonblickets fredliga lycka och ro. Och i sanning I
Mången av oss erinrar sig måhända först nu — och nu med
vemod — all den lycka dessa snabbt bortilande fyrtio
fredsår inneburit.

Genom fredliga landvinningars förvärv ha gamla gränser
längesedan överskridits, såväl på den materiella
utvecklingens som den andliga kulturens områden. De gamla oroliga
svenskarna ha härunder blivit ett fredligt erövrande folk, på
vars förvärvda skatter det bekanta ordspråket: »att orätt
fånget gods icke medför någon välsignelse» lyckligtvis ej
kunnat tillämpas. Vårt ärliga arbetes verk har längesen
slutat sin lövsprickning: det visar där och var blommor och
frukt.

Våra blickar få dock icke ensidigt vila på vad fredstiden
så härligt visar i ämne, och vad den redan hållit.
Omständigheter kunna inträffa då Sverige från fredens arbeten
måste återgå — vi hade så när sagt till dess gamla vitae
genus — till kriget. Händelser kunna föranleda, att vi
varken f å eller vilja, varken kunna eller böra avhålla
oss från deltagande i de vapenskiften, som sannolikt
ytterligare förestå. Måtte då även dessa bereda oss segrar,
och i nationella förhållanden ingjuta ett föryngrat och
hastigare blodomlopp, en högre livskraft och självkänsla!

Hittills har den del av vårt lands invånare, som bär
tyngden av dess statsbördor så i krig som fred, kärnan och
märgen av dess materiella krafter — d. v. s. icke
morgon-rodnadens optimister eller aftonens pessimister, med bo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free