Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otvetydiga bliva dock alltid de resultater vi ovan angivit.
Och dessa äro stora nog — det må nu hava varit lycka eller
konst, troligen båda i förening — att för alltid tillförsäkra
Karl Johan ett högre rum i vår historia, än det man nu
vill tilldela honom.
Detta om 1812 års politik. — — —-
Vi hava aldrig vågat sätta någon lit till Rysslands
kuvande genom dynastiskt-diplomatiska krig. Nejl först när
nationerna resa sig i massa och bekriga var och en
sitt Ryssland, först då skall det stora officiella duka
under. Såsom det närvarande kriget alltifrån dess första
början gestaltat sig, har det lovät blott ett skenbart
försvagande, ej ett verkligt. Och detta helt naturligen, ty just
de, som skola försvaga Ryssland, måste ju i sista hand lita
på dess styrka till värn för egen svaghet? Det har därför
varit en duell med floretter.
Att bryta med traditionen och diplomatien; att med
revolutionen, med Ungern, Italien och Polen såsom
förtrupper närma sig för att slå trenne stora flugor —
Ryssland, Österrike och Preussen — i en enda smäll, det kunde
Louis Napoleon med sina antecendentia och sin inrikespolitik
aldrig. Varje steg därhän i det yttre hade givit en återstöt i
det inre, mot kejsartronen. Därför hava vi fullkomligt
gillat regeringens hittillsvarande utrikes politik (må den icke
taga detta beröm åt sig även för den inre 1), den har varit klok
och försiktig. Vad som under dessa förhållanden fått
vinnas, det är — utan vår medverkan, utan vårt blod och
våra penningar — troligen redan vunnet. Det, vad oss särskilt
beträffar, stora ändamålet — Finlands återerövring med
alla dess korrolarier — låter sig icke tänka såsom härflutet
av 1848 års reaktion. Ty vad äro Europas nuvarande regeringar
— i Frankrike, i Preussen, i Österrike — annat än reaktioner?
Och vad är Englands om icke alltjämt ett bemödande att, i
det fria England, för så gott pris som möjligt vara så
aristokratisk som möjligt? Blir därför fred av pariserdiplomatiens
nu pågående arbeten eller blir det krig ånyo: saken kan
vara densamma. Ett par nya segrar, Kronstadts kanoner
demonterade — till hälften, Sveaborg intaget till fjärdedelen,
litet hårdare villkor nästa vinter för Ryssland, se där allt 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
