- Project Runeberg -  Minnen av och om Emil Key / II (Förra avdelningen) /
132

(1915-1917) Author: Emil Key, Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

matiska vänskapsförbundens obeständighet, den europeiska
statskonstens brist på moralisk kontinuitet. — — —

Förlidet år — huru livades man icke åter, huru
hoppades man icke ånyo! Stridde icke de båda västmakterna
civilisationens kamp mot Ryssland, och sade man icke till
varandra, vid dånet av Sebastopols störtade fästningsmurar:
n u är vedergällningens tid kommen för despotismens
förtryck. Upp Sverige! nu slår frihetens och oberoendets timme
ännu en gång för dig! Novembertraktaten ingicks, och man
tyckte sig redan hava intagit Sveaborg och återerövrat
Finland. — — —

När vi erinra oss allt detta, där vi sitta i november
1856, torde vara ovisst antingen vi böra gråta eller skratta.
Det senare är dock bestämt roligare. Har icke Sverige fred
och millioner till överlopps? Har icke regeringen visat
liberala tendenser — och synes icke skandinavismen, vårt stora
framtidsmål, dagligen vinna ökad terräng? Är icke då
allting väl beställt? Låtom oss se till.

Den europeiska politiken synes inveckla sig ånyo och
horisonten mörkna. Överallt och allestädes rustas det, men
vilka som äro vänner och fiender, det synes ännu en gång
vara mer än oklart.

De sista utländska posterna tyckas förebåda ett splitter
nytt inslag i den diplomatiska intrigvävnaden med alla dess
randiga skäl och rutiga orsaker. Det heter nu att Ryssland
och Frankrike, Österrike och England hava närmat sig
varandra. Så låter det i dag. Vi minnas hur det var i fjol, hur
det var 1849; hur skall det se ut i morgon?

Alltsedan i våras har Europa haft fred, en riktigt djup
och lugn fred — huru trevligt!

England och Frankrike hava alltjämt hållit obegripligt
av varandra — huru rörande I

Med denna broderlighet till grund för vår bekanta
Novembertraktat skola vi försvara oss mot Ryssland —
huru pålitligt!

I våras, som vi veta, blev freden mellan västmakterna
och Ryssland sluten av diplomater. — — —

Om denna fred synes kunna sägas som salig lärftskram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:21:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emilkey/2/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free