Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast den hoplagda arbetsvinsten bildar grundplåten och att
det är denna, som skapar den seglivade förmögenheten —
med ett ord, om Sverige, icke blott för något kritiskt
undan-tagstillfälle utan nästan såsom ordinarie inkomst, fortfar att
påräkna utlänningens räntor till förlagskapita! åt sig och
fortfar att låna utlandets kapital till likvid av sina räntor,
och sålunda oupphörligen betalar utlänningen ränta på ränta
— då skall vårt land, trots sin löftesrika utveckling och trots
sina stora hjälpkällor, gå allt vidare vilse, till dess vägen
slutar med statsbankrutt och ekonomisk undergång.
Vi behöva därnäst en jämnare skatt
e-fördelning.
Skatterna i och för sig äro icke så tunga som icke mera
sättet varpå de utgå. Och ännu mer omständigheten att
bördan av dessa nästan uteslutande bäres av en enda näring
— av jordbruket. Förgäves skall man invända att betydligaste
delen av våra statsinkomster numera bestå av indirekta
skatter. Det är huvudsakligen lantmannen — konsumenten
— icke säljaren, som betalar även dessa. Men huru många
skatter finnas icke, som aldrig synas till i vår budget 1 Våra
ämbetsmän i representationen hava påstått att jorden i
Sverige, jämförelsevis med utlandets, är lågt beskattad. Men
hava de gjort sig tydlig reda för — hava de själva erfarit —
vad den svenska jorden i verkligheten erlägger? Hava de
sammanräknat och till fulla värdet uppskattat alla dessa
tion-den och sämjepenningar till prästerskap och kyrkobetjäning,
dessa avgifter till fattigvård, skolor och kyrkor, till kurhus
och lasarett, till tingshus och häradshäkten, till präst- och
militieboställen samt övriga onera såsom: charta;
sigillatae-avgiften, vinter- och sommarvägsunderhållningen,
skjutsskyldigheten, post-, kungs- och kronoskjutsen, båtsmansroteringar,
remonteringar, soldatindelningen och beklädnaden m. m.?
Månne de taga allt detta med i beräkningen, när de vilja
pålägga oxlasset alltjämt ökade bördor, under det att
kapitalistens och grossörens phaéton rullar snabbt förbi? Eller är
det månne därför att detta oxlass är lättare åtkomligt
som det skall draga den ökade bördan? Men icke nog här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
