Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— vare sig turisten, forbonden, järnlasset, affärsmannen eller
den tyske probenreutern — som, i den mån han av detta
fortkomstmedel åtnjuter fördelar, borde ikläda sig däremot
svarande skyldigheter. Rättvisan fordrar fördenskull att icke
ensamt jordbruksnäringen härmed betungas, utan att de
allmänna landsvägarna bliva underhållna på de vägfarandes
bekostnad, genom bro- och vägavgifter.
Vi kunna härtill lägga att rättvisan fordrar att våra
järnvägar, mera än hittills, komma att avse tvärbanor över
landet från hav till hav. Det är icke parallellt med våra
stränder, det är ut till de m, som våra produkter skola
söka sig väg. Och det är först när dessa grenar vuxit ut
från stammen, och genom dem, som våra järnvägar skola
bära sina rikaste frukter.
Vi behöva yidare ett annat sätt att
åstadkomma våra jordbruksprodukter.
Det är icke i form av havre vi skola utskeppa dem till
England eller annorstädes. Ju längre en lantman har att
transportera sin vara, ju mer behöver densamma förädlas
för att bära transportkostnaden. Och ju mer denna
förädling på riktiga grunder verkställes, ju mer vinstbringande
bliver den för producenten. — — — Det är icke i anseende
till kvantiteten, som vi ännu stå efter, utan det är till
kvaliteten. Den dag, som Sverige icke längre exporterar en enda
tunna havre, borde högtidlighållas. Ty den dagen skall
Sverige kunna betala icke blott sina räntor utan även motse
förmågan att återbetala själva kapitalerna.
Men för att detta skall kunna åstadkommas, måste
landet dessförinnan hava frigjort sig från »ideologernas»
herravälde i tullagstiftningen. Vi äro uppriktiga vänner av
all verklig frihet, således även av frihandeln, men ett är
att vilja en sak, och ett annat att utföra den genast. Den,
som successivt uppodlar och förbättrar så mycket av sin
jord som han medhinner sköta, är en vis man. Men den,
som uppodlar alltsammans på en gång åt sina kreditorer är
en dåre.
Våra frihandelsradikaler, som — med Englands exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
