Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hartmansdorff, en man av sällsynt oegennytta och
karaktärsfasthet, fosterländskt varm på sitt sätt, med inskränkta
åsikter i de flesta av våra politiska och administrativa frågor,
med överlägsen seghet och ihärdighet i alla — en riktig
sälskinnskaraktär — denne anförare finnes icke mera. Vi
önska ej de gamla tiderna tillbaka, långt därifrån, tiden
här gått framom och vänder icke åter. Men det var täthet
och nerv, om än litet ruggighet hos dessa konservativa av
gamla stammen 1 Jag erinrar hur Hartmansdorff vid 44 års
riksdag — vid en ekonomisk fråga, däri en av det liberala
partiets framstående talare hyste samma åsikter som han,
men icke hade tid att på riddarhuset avvakta när frågan kom
före — var halvtimme tillsände denne någon av sitt partis
»simpla karlar», alla löjtnanter eller kammarjunkare, med
rapporter, till dess slutligen den siste kuriren brådskande
tillkännagav: att frågan några ögonblick därefter skulle
förekomma. Måhända gjorde Hartmansdorff sig ett särskilt
nöje av att visa en liberal huru kompakt och disciplinerat
det konservativa partiet var?
De nykonservativa, junkrarna, bestå till en betydlig
del av det yngre hovpartiet, till en mycket liten av
egendomsägare och till största delen av civila och militära
tjänstemän — subalterner även i intelligenshänseende. De tyckas
hava tagit engelska aristokratien till mönster, och genom
eftergifter, ja, stundom initiativ i ekonomiska frågor, söka
absolution för motståndet i alla rent politiska. —• — — Inga
egentligen framstående talanger, inga energiskt överlägsna
karaktärer förläna åt detta parti en betydelse motsvarande
den gamla konservativa falangens.
Säge emellertid vad man vill, adeln med mångsidig
bildning, med representanter för varje intresse — intellektuellt
eller praktiskt — i vårt land, hävdar dock ännu sin plats som
vårt första stånd. Det liberala partiet och det av regeringen
oavhängiga vinner därstädes vid varje riksdag alltmera
utbredning. Detta partis inflytande skall stiga i samma
mån som hågen för titlar, hov och Stockholms societetsliv
avtager, enerveringen stannar, jordbruket hedras och
industrien tager krafterna i anspråk.
Prästeståndet synes ha mistat koncepterna, ja hela pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
