Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit det sista genom vilket E. K. personligt rörde vid
Gripenstedt.
E. K- betonade 1867 som senare att det endast var
genom grundliga reformer, man skulle kunna lindra
jordbrukets betryck. Grundskatter, indelningsverk och andra
onera måste avlyftas; uppbördsättet ändras, ökade
tillfällen ges till besparingar; banklagstiftningen ändras,
kreditlagstiftningen förbättras, en jordbruksminister
tillsättas. Bönderna måste upphöra att vara en särskild
kast, nu sedan stånden voro upphävda. Och de för detta
mål nödiga omdaningarna måste lyckligt genomföras,
ty dessa frågor kunna icke falla. Ju längre man drog
ut deras lösning, dess vissare komme det att gå med
grundskatterna som med de Sibyllinska böckerna: priset
blir allt dyrare; statsverket kommer att med samma
uppoffringar vinna ett mindre, där nu ett större kunde
vinnas. En nemesis träffar varje uraktlåtenhet att
uppfatta rätta ögonblicket att genomföra vad sakläget kräver.
Tideböckerna ge på snart sagt varje blad vittnesbörd
härom. Grundskatterna komma kanske att försvinna
utan avlösning! Må man därför nu tillmötesgå em billig
fordran, grundad på ådagalagda missförhållanden, i
stället för att söka förringa dessa missförhållanden,
E. K- ville långt ifrån förneka borgarståndsintelligensens
förtjänster, men den hade varit så kosmopolitiskt ensidig
att landet ej farit väl därav. Nu vädjade man mot
reformer för det fjärde ståndets bästa till detta stånds
patriotism och oegennytta. Men man åberopar dessa
egenskaper för att — slippa ta nya bördor på sig själv,
för att alltjämt låta bördorna stanna hos dem, som
be att få dem lättade och sina besvär avhjälpta!
Varför äro dessa ofosterländska och egennyttigå, men
ej d e klasser, som alltjämt vilja låta bönderna behålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
