Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bördorna för att själva undgå dem? E. K- medgav fullt
ut att det var rätt och stort att Sverige genom frihandeln
lindrat levnadskostnaderna för de medborgare, som
endast hade löner och dagspenning att leva av. Men nu
var stunden kommen att lätta för d e m, som endast hade
jorden. Och det dugde ej längre att varmhjärtade
idealister gingo omkring, villiga att hänga gamla missbruk
men som Markolfus ur stånd att hitta det träd, som
passade. Man kom nu med förslag om lån, ökade
tullar m. m. emedan man hyllat »vogue la
galére»-regimen och sorglöst seglade med Bastiats* namn på
fartygets vimpel. Men varför icke försöka andra vägar
än ökad skuldsättning till utlandet och höjda tullar?
Varför ej t. ex. beskatta lyxen, fåfängan och nöjet?
T. ex. spelkort, karaktärsfullmakter m. m. sådant?
Nej, man följde alltjämt den gamla vanan att lämna
de mer svåråtkomliga skatteföremålen fria och fortgick
på den bekvämare och lättare vägen att lassa på bonden.
Men är det rätt att skapa de fattigares missnöje genom
att vara alltför mån om de lyckligare lottade; att ge
arbetaren anledning till i övrigt lätt väckt avund mot de
rikas lyx? En jämförelse är redan bitter och den blir
det än mer om den uppblandas med oviljan mot lidna
oförrätter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
