Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1868.
Vid denna riksdag återkommo några av de frågor,
som redan sysselsatt kamrarna 1867. Bland dessa var
den om dödsstraffet, som Andra kammaren redan
1867 med överväldigande majoritet beslutat .avskaffa, |men
frågan hade — med en rösts minoritet — fallit i Första
kammaren. Även nu uppträdde Emil Key för dess
avskaffande och denna gång med ett långt anförande, i
vilket han utvecklade sina redan 1867 framförda
synpunkter.*
I fråga om dödsstraffet betonade E. K.** att om det
ännu ansågs rättvist, då borde det tillämpas; om det
icke så ansågs borde det avskaffas. Men kunde man
verkligen anse det rättvist? Under förflutna tider ansågs
dödsstraffet icke tillräckligt utan alla slags pinor
föregingo det. Nu anser man det alltmera som ett barbari.
»Efter ett lands lagar kunna vi bedöma den ståndpunkt
av bildning och humanitet varpå dess inbyggare
befinna sig. Lagen är civilisationens ansiktsuttryck.» Emil
Key antog att ingen numera godkände dödsstraffet annat
än som preservativ eller korrektiv? I förra fallet betonade
han att dödsstraffen tvärtom framkalla likgiltighet för
* Se A. K. protokoll 1868, del I, sid. 353.
** Se hans anförande 13 april 1867 och 29 februari 1868.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
